Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Splintnät ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
515
Splintnät—Sprundduk
516
stänger och rår. ~ -nät, nät som
spännas över öppningarna mellan masterna
från sida till sida för att under strid
hindra nedfallande riggdelar att skada
manskapet på däck. Torde tillhöra en
förgången tid.
Splitsa, sammanskarva tvenne
tågändar eller förena deras kardeler på ett
sjömansmässigt sätt. Sammansättningen
kallas en splits och indelas i kortsplits,
långsplits, ögonsplits, kabelsplits,
kät-tingsplits, segelmakarsplits eller
liksplits, ståltrådssplits eller, som vi
sjömän bättre förstå den, wiresplits,
stoppsplits.
Splitshorn, yttre delen av ett oxhorn
med träskaft. Användes vid splitsning
i stället för märlspik.
Splitved, små plank- eller
brädstumpar.
Spola, skölja ren. Spola däck
förutsätter även, att man använder kvasten på
däcket, och att man sopar ut vattnet,
när man slutat.
Spol-ledningsrör, se saltvattensledning,
~ -pump, pump, varmed sjövatten
upp-pumpas för spolningsändamål. ~ -pyts,
pyts till spolning.
Sponta, förse kanterna av en bräda
med en upphöjning (fjäder) eller ränna
(not) för samanfogning på bredden med
en annan.
Sponthyvel, hyvel varmed man
spon-tar.
Spottback, spottlåda.
Spri, en smäcker stång varmed övre
aktra hörnet av ett segel sträckes ut
från masten. Den nedre delen av spriet
vilar i en stropp om masten,
spristrop-pen. Segel, försett med dylik stång,
kallas sprisegel.
Sprid-hult, ett litet trästycke, anbragt
tvärs över ett stagsegel, strax nedan om
fallhornet. ~ -latta, med sjömansgarn
överklädd järnstång, som är fastnajad
tvärs över vanten ovanför taljerepen för
att sprida dem och förekomma törnar.
Spring, tvärända varmed man
förtöjer ett fartyg för ifrån och akter över
eller vice versa, för att hindra det att
ligga och köra endera vägen. Ankra
med spring, se ankra i hanfot. Föra ut
ett spring, ombestyra att ett spring
fästes på sin plats. ~ -a, brista, bräckas av.
~ -a, läck, bliva läck genom hårt väder,
grundstötning eller kollision. ~ -are, ett
slags mindre val, Phocoena Communis,
som brukar följa fartygen i stora stim
och korsa deras bogar "på tummen". En
rätt vanlig sport är att försöka
harpu-nera springare. Det stannar oftast vid
försöket. ~ -tid, se tidvatten.
Sprint, järnpinne, stundom kluven,
som sättes i hålet på en bult för att
hindra den att falla ur.
Sprit, vattenhaltig alkohol, som har
låg kokpunkt 78° för ren alkohol och
mycket låg fryspunkt — 118°. Den
användes därför till termometrar i
stället för kvicksilver i trakter, där
kölden är starkare än 38,5°. Denaturerad
sprit är vanlig sprit, tilsatt med
träsprit, för att göra den odrickbar. Den
användes till tändning av lågan å en
del motorer. Sulfitsprit eller träspriten
användes till bränsle för driften av
motorer. Som njutningsmedel är den
livsfarlig och i lindrigaste fall medför den
blindhet. ~ -kompass eller
vätskekompass, kallas en kompass, där skivan
flyter på utspädd sprit. Dosan är
hermetiskt tillsluten. Ändamålet med spriten,
som bärare av skivan, är dels att befria
den från den friktion, som vidlåder
upphängningen på stift och sålunda öka
dess känslighet, dels att hålla den
stadig i stormigt väder, eller då den eljest
är utsatt för skakningar. Dosan skall
vara så full, att inga luftblåsor uppstå
och synas under glaset. Skulle sådana
till följe avdunstning med tiden visa
sig, öppnar man den i botten på
kompassdosan befintliga skruven, sedan
man vänt kompassen med botten upp
och fyller på mera sprit. Under inga
omständigheter får glaset tagas av.
Sprund, proppen i mitten på ett fat. ~
-duk, ett stycke smärting som lägges
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
