Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - S - Sprundhål ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
517
Sprimdhål—Stabsingenjör
518
under sprundet för tätning. ~ -hål,
hålet på ett fat där sprundet sättes. ~
-rätt, med sprundet upp skall man stuva
fat, som innehålla flytande gods.
Språkrör, rör varigenom
befälhavaren ger order till maskinrummet eller
kommandobryggan.
Språng, däckslinjens jämna kurva,
som höjer sig för- och akter över, så att
den är minst ungefär midskepps, eller
däckslinjens avstånd från kölen (se
per-pendikel).
Spränga en tross, hiva på den, tills
den brister.
Sprängstyv, säger man om ett tåg,
som står så styvt, att det kan befaras
springa när som helst.
Spunning, en trekantig ränna eller
fördjupning, som sträcker sig utefter
innerkanterna på stävarna och
överkanterna på kölen på ett träfartyg, och
var-uti bordläggningsgångarnas ändar i de
förra och samb ordsplankornas
innerkant i den senare äro inpassade.
Spun-ningen kallas förstävspunning,
kölspun-ning och akterstävspunning.
Spuns, ett stycke trä, sam infälles i
däck, bordläggning, garnering o. s. v.,
där träet är skadat. Så kallas även
de öppningar, som göras i bordläggning,
garnering eller däcksplankor för
undersökning av underliggande timmer.
Dessa klassningsspuns upptagas vid
om-klassningar till en längd, som utgör
halva fartygets längd på båda sidor,
såvida ej hela plankor uttagas, och en bredd
av 3—4 tum i bordläggningen under
röstplankan, dock på inga villkor mitt
för väderluckor, i stäven, under rösten
och under valvet, så att häktbalken
blottas. Spuns i garneringen upptagas
till en längd av V» av fartygets på båda
sidor, förut midskepps och akterut
under slagvägaren. Däcksspunsen
upptagas i plankan närmast waterbordet.
Väderluckorna skola vara fria men räknas
icke som klassningsöppningar.
Spy back, kärl för sjösjuka
passagerare.
Spygatt, hål eller rör i fartygssidan
varigenom vatten avledes från däcket,
~ -s klaff, läderklaff på skeppssidan
nedanför spygatt. ~ -marmering,
segelduksslang till spygatt.
Spår, uthuggning i kölsvin för tappen
till en mast, eller på en axel för
inslag-ning av kil. ~ -lager för nedre ändan
av en vertikal axel. ~ -mejsel, se
smörj-randsmejsel.
Späckad matta, en vanligt lagd eller
vävd tågmatta med instuckna
kabel-garnsändar. Användes till skydd mot
skamfilning.
Späck-platting, ett slags platting lagd
av korta kabelgarn, som vridas
tillsammans, bildande en fläta, vars ena kant
utgöres av tumslånga kabelgarnsändar.
Användes att sy prydnadsmattor av. ~
-sten, steatit, mineral, som
huvudsakligast består av kiselsyrad talkjord.
Spänning, i en elektrisk ledare, är
detsamma som potentialskillnad. ~
-samp-litud, maximalvärdet av
potentialskillnaden i en elektrisk ledare i det
ögonblick, då urladdningströmmen
försvinner. ~ -sförlust, eller spänningsskillnad,
är skillnaden i potential, som uppstår i
en elektrisk ledning därigenom, att
potentialen är olika på olika ställen.
Spärr, ett slags pall (stoppare) som
hindrar en kringgående maskindel att
gå tilbaka. ~ -hjul, ett hjul med
spetsiga kuggar i vilka en spärr ingriper, då
man för ett i förbindelse med denna
stående handtag fram och tilbaka. ~ -sock,
borrningsverktyg, byggt på
ovannämnda princip.
Stab, en samling officerare som utses
av konungen att biträda högste
befälhavaren. Även hos avdelnings-,
flottilj-och divisionschef finnes stundom stab.
~ -singenjör, utövar tillsyn över den till
fartygens maskin, elektriska- och
tina-mermansuppbörden hörande materielen,
anordningar för durkarnas fyllande och
länsande, fartygsskroven med
bepansring, vatentäta dörrar, bränsle och
oljeförråd samt övervakar, att allt detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
