- Project Runeberg -  Nyländska folkseder och bruk, vidskepelse m.m. /
73

(1889) [MARC] Author: Anders Allardt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

terar man icke alltid, utan anser den okunnige och vidskeplige saken
bero af helt andra omständigheter.

Mjölken minskas, tror han, därför att det finnes någon som har
»hårda tankar", »misstycker mjölken", äfvensom önskar ondt åt den
mjölkande kon.

Gifver man mjölk åt en person, på hvars goda afsikter man ej
fullt kan lita, sätter man några korn salt däri för att hindra de onda
anslagens värkan.

Är mjölken „illa djörd“, glödgar man en gammal skära och
sticker i mjölkstäfvan eller ock slår man mjölk på „stabban“ och
hugger kors i mjölken med yxan.

Smöret blifver alltid beroende af mjölken, men den vidskeplige
filosoferar annorlunda. Man lär till och med i tiden hafva trott, att
trollen drifvit sitt spel med kreaturen och beredt „trollsmör“, en
gulaktig slemsvamp, som växer på fuktiga ställen, sittande vid gammalt
virke, hvarigenom de naturligtvis minskat smöret Detta trollsmör,
denna gnlaktiga slemsvamp växer till och med i själfva ladugården,
hvarifrån man väl genast bortskaffar den, dock ofta nog ntan att ana,
att den luft, som är så förskämd, att denna svamp kan bilda sig, nog
Sr tillräcklig att invärka menligt både på mjölk och smör. Det vore
därför önskligt, att man, då man söker bortskaffa den, gjorde det sår
lnnda, att man sökte åstadkomma större luftväxling och mera ljus i
ladugården, då helt visst trollen äfven skulle fly sin kos, skygga och
rädda för ljuset som de äro.

Om smörkärningen fordrar för lång tid eller om smöret blir
„brändt“, sätter man en skalad alkvist af par tums längd i kärnan.

Ett annat sätt (enl. uppgift från Kyrkslätt) är att kasta den
tömda kärnan ut att slickas af svin; nästa gång går kärningen som
en dans.

Vill man vara mån om sin smörlycka, bör man vid kärningen
alltid sätta en halfva af en hittad hästsko under kärnan. Svafvel
satt i kärnan gifver gult och vackert smör.

Tvättar man sig i surmjölksvassla, (vassla, som uppkommer, när
sur mjölk „skär sig“), så blir hullet i ansiktet fint och hvitt.

c) Vid botande af några sjukdomar hos hästar ooh
nötkreatur.

Det är måhända här på sin plats att i sammanhang med
ofvan-stående tala om några sjukdomar hos husdjuren och huru man förfar
vid deras botande. Till en början kan härvid den allmänna
anmärkning förutskickas, att man här, liksom ofta nog äfven annars, griper
till »hemliga konster" för att betvinga naturlagarne. Den sjukdom
hos kreatur som kallas „skot“, borde tydligt nog ådagalägga att alla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:42:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nylsedbruk/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free