Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - B. Medeltiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hedendomen qvar i aflägsna delar af landet, och ännu i slutet af
1100-talet voro de nordliga Dal-socknarna hedniska. Man kan
således antaga, att kristendomen först omkring 1200 varit allmänt
antagen öfver hela Sveriges rike — det var då 370 år, sedan
Ansgar första gången predikade i Birka.
Sverkerska och Erikska ätterna.
Striden emellan Svear och Grötar afslutad. Kyrkans utbildning.
1130—1250.
Under den tid, som följde närmast efter Stenkilska ättens
utslocknande, rådde i Sverige mycken förvirring, och olika
konungar utropades i olika landsdelar. Så uppträdde den danske
prinsen Magnus Nilsson med anspråk på Sveriges tron, såsom
varande en ättling af Inge d. ä., och han säges äfven hafva
blif-vit af Vestgötarne erkänd såsom konung. Svearne åter valde till
konung Ragnvald Knaphöfde, och denne fordrade hyllning äfven
af Vestgötarne; men då han öfvermodigt och utan iakttagande af
gamla sedvanor inträngde i Vestergötland, blef han af de
förbittrade bönderna ihjelslagen (omkr. år 1130). Ej långt derefter
företogo sig Östgötarne att välja sig en egen konung; deras val
föll på Sverker, en ansedd man i deras landsända och gift med
Inge d. y:s enka. Troligen hyllades Sverker snart äfven af Svearne,
och omsider förenade sig Vestgötarne om samma val. Dermed
var en ny konungaätt, den Sverker sk a1), upphöjd på Sveriges
tron, och då ätten härstammade från Östergötland, fick detta
landskap från den tiden stort inflytande.
Konung Sverker d. 1 var af ett fridsamt och okrigiskt
sinnelag och sysselsatte sig mest med kyrkliga angelägenheter. Under
hans regering kom den kristna kyrkan till full stadga i Götaland:
ett nytt biskopsstift upprättades i Linköping, och kloster-
l) Sverkerska ätten:
Brerker d. i.
________________________g. m. 1. Ulfhild, Inge <L y:s enka. 3. Rikissa.________
Johan. Karl (VII) Bverkeraaon, Dotter g. m. kon. ? Buririev, Sofia, styfdotter,
g. m. Kristina, Valdemar Knut Magnusson i Kol. styfson? g. m. Valdemar I.
T:» systerdotter. Danmark.
Sverker d. y. Karlsson,
g. m. 1. Ingegerd, Birger Brosas
dotter. 2. Benedikta från
Danmark, af Hvideslägten.
1. Johan Sverkersson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
