- Project Runeberg -  Lärobok i Sveriges , Norges och Danmarks historia för skolans högre klasser /
132

(1870) [MARC] Author: Clas Theodor Odhner
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Hans stora regentegenskaper känna vi af det föregående. Han var
af natnren glad till lynnet, älskade sång och musik, umgängeslif
och oskyldiga nöjen. Han egde ett ovanligt starkt minne och
erinrade sig personer och saker, som han blott en gång sett eller
hört. Hans fel voro en viss häftighet i lynnet, misstänksamhet
samt ett starkt förvärfsbegär. I sitt enskilda lif var han en
föresyn för sitt folk, gudfruktig och ren i sina seder, enkel och
sparsam, en god make och fader. Hans första äktenskap, med
Katarina af Sachsen-Lauenburg, var mindre lyckligt. Derpå tog han
sig en maka efter sitt hjertas val, Margareta Eriksdotter
(Lejon-hufvud), som skänkte honom 10 barn. På sin ålderdom gifte han
sig för tredje gången, med den unga Katarina Gustaf sdotter
(Stenbock), som länge öfverlefde honom. Af det första äktenskapet
föddes sonen Erik, arfvinge till tronen, af det andra sönerne Johan.,
Magnus och Karl samt flera döttrar, af hvilka Cecilia är mest
bekant, för sin skönhet och sitt äfventyrliga lif. Döttrarna blefvo
alla gifta med tyske furstar *).

Den gamle konungen fick ej sluta sin lefnad i ostörd frid, ty
hans sinne oroades af bekymmer för sönernes och rikets framtid,
och sönerne uppförde sig ej alltid som de borde mot den gamle
fadern. Utan att låta varna sig af Folkungaättens brödratvister,
tilldelade Gustaf i sitt testamente de yngre sönerne ärftliga
hertigdömen med vidsträckt makt; han ville nämligen gifva alla
sina söner ett furstligt underhåll, kanske ville han ock derigenom
göra sina yngre förhoppningsfullare söner till stöd för tronen och
ätten, då han såg sin äldste son Eriks oförstånd och besynnerliga
lynne.

’) Vasa-ätten, kungliga grenen:

Gustaf I.

g. m. 1. Katarina af Sachsen-Lauenburg.

2. Margareta Lejonhufvud.

3. Katarina Stenbock.

1. Erik XIV.
g. m. Karin
Månsdotter.

2. Johan III. Magnus. Katarina. Cecilia. Anna. Sofia. Elisabet. T«ri ty,
g. m. f 1595. s ■ ■" v 11 g. m.

1. Katarina Ja- gifta med tyske furstar. 1. Maria af Pfalz.

åellonica. 2. Kristina af Hol-

unilla Bjelke. stein-Gottorp.

Gustaf. Sigrid. 1. Sigismund. Anna. 2. Johan,
f 1607. g. m. g. xn. g. m.

Henr.Tott. l...Anna af Maria Eli-

Österrike, sabet.

2. Konstantia f 1618.

af Österrike.

2. Gust. II Adolf.

g. m.

Maria Eleonora
af Brandenburg.

Karl Fil. MariaEUsabL
t 1622. g. m.

hertig Johan.

1. Vladislav,
kon. i Polen,
f 1648.

2. Johan Kasimir,
kon. i Polen,
t 1672.

Karl X Gustaf.

stamf. för
Pfal-ziska ätten.

Kristina.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 13:12:04 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/octlisnod/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free