Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - C. Nyare tiden ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
följden och föreslog derför rådet och ständerna att utse Karl
Gustaf till tronföljare. Rådet gjorde många svårigheter, men
drottningen var i denna fråga orubblig; hon nedtystade sina grånade
rådgifvare med den djerfva anklagelsen, att de ville återinföra
valriket, och genomdref till slut sin vilja, 1649. Genom sin fasthet
vid detta tillfälle betryggade hon sitt fosterlands framtid och
för-värfvade sig rätt till dess tacksamhet.
Följande år, 1650, sammankallades ständerna till riksdag,.«-a
för att öfvervara drottningens kröning. Nu beslöto de tre ofrälse
stånden att med förenade krafter arbeta på en reduktion af
kronans afsöndrade gods och räntor. Under ledning af professor
Ter serus och borgmästaren Nils Nilsson höllo de enskilda
sammankomster och aftalade gemensamma mått och steg. En stark spänning
uppstod emellan de ofrälse och adeln, jäsningen växte i landet,
och man befarade till och med bonduppror och inbördes krig. »Vi
veta», knotade bönderne, »att i andra land är allmogen träl,1 och
frukta, att detsamma skall öfvergå oss». Drottningen gynnade de
ofrälse ståndens fordringar, men hon ville tillika förekomma en
brytning och afstyrde derför alla genomgripande åtgärder. Det
stannade dervid, att de tre ofrälse stånden till drottningen
inlem-nade en skriftlig protest, hvari de visade godsafsöndringens vådor
för kronan och landet, klagade öfver adelns missbruk samt begärde,
att godsen måtte åter indragas till kronan, och att allmogen måtte
fredas mot öfvervåld. Denna protest hade för tillfället inga
vig-tigare följder; men frågan om reduktion var en gång väckt och
kunde ej mer falla. — Vid denna riksdag förklarades kronan
ärftlig inom Karl Gustafs manliga afkomma. Till honom vände
sig nu de missnöjdes blickar; de ville förmå honom att bemäktiga
sig regeringen, en smädeskrift mot drottningen och adeln
upptäcktes, och dess upphofsmän, de båda Messenierne, far och son,
afrättades.
Under förra delen af sin regeringstid hade Kristina med ifver
och lust egnat sig åt sina regentpligter. Per Brahe skickades
ännu en gång såsom generalguvernör till Finland, der han
uträttade mycket godt och af Finnarne erhöll det hedrande namnet
landsfadern. Bergverk och fabriker gynnades på allt sätt; Falu
grufva stod nu i sitt högsta flor. Det vackraste draget hos
drottning Kristina var hennes kärlek för vetenskapen och den andliga
odlingen. Den första allmänna skolordning utfärdades; två nya
gymnasier upprättades, i Göteborg och Hemösand. Ett vetenskap-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
