Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX. Hvari det visar sig, att äfven en senator icke är annat än en människa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150 OKKEL TOMS STUGA.
bara därför att de äro slafvar och hafva blifvit misshandlade oeh för¬
tryckta under hela sitt lif — de arma stackarena ! ”
“Men, Mary lilla, hör då på mig! Dina känslor äro fullkomligt
riktiga, min kära vän ; de äro verkligen mycket vackra och kvinnliga,
och jag älskar dig bara högre för dem ; men du måste dock betänka, att
vi icke få tillåta våra känslor att löpa bort med vårt förstånd ! För¬
står du inte, att den här saken icke har något att göra med våra privata
känslostämningar; den berör stora och viktiga allmänna intressen —
den håller på att framkalla en sådan storm af allmän upphetsning, att
vi rent af äro piskade att skjuta våra privata känslor åt sidan.”
“ John, jag begriper mig icke alls på politik, men jag begriper bibelns
klara och oförtydbara ord, som bjuda mig att föda de hungriga, att
kläda de nakna och trösta *de bedröfvade, och dessa bud ämnar jag
följa.”
“ Men i sådana fall, då ett dylikt handlingssätt från din sida
endast sknlle bidraga till att framkalla en stor olycka för det all¬
männa . .
“ Att lyda Gud kan aldrig medföra några olyckor för det allmänna.
Därom är jag fullkomligt viss. Det är alltid bäst och säkrast att
under alla förhållanden handla så, som han bjuder oss att handla.”
“ Lyssna till mig ett ögonblick, Mary ! Jag kan gifva dig ett riktigt
tydligt bevis på . .
“ Nej, John, det kan du inte! Du må prata hela natten för en sjuk
sak, men bevisa den kan du inte. Lägg handen på hjärtat, John:
skulle du själf kunna visa bort ifan din dörr en stackars darrande,
hungrig varelse, därföre att han vore en rymling? 8kulle du
det, säg?”
För att säga sanningen måste vi bekänna, att vår senator i själfva
verket hade den olyckan att vara en synnerligen human och godhjärtad
man, och det var för ingen del hans starka sida att visa ifrån sig någon
o o o
nödställd, soma vädjade till hans barmhärtighet. Hvad som nu var
allra svårast för honom i det dilemma, hvari den lilla fruns fråga
försatt honom, var just den omständigheten, att hon så väl kände till
denna hans svaghet och därföre naturligtvis riktat sitt anfall mot en
punkt, som han icke kunde försvara. Han tog därföre sin tillflykt till
det i slika fall så ofta nyttjade och pröfvade sättet att vinna tid ; han
sade nämligen lim och hostade åtskilliga gånger hvarefter han tog upp
näsduken och började omsorgsfullt torka sina glasögon, Mrs. Bird;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
