Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Betida ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Betida
— 93 —
Betrycka
sigh tijdh til at döpa,... vthan lät Läriungarna
betemma medh Döpilsen. L. Petri Kyrkord.
la. — 2. Refl. impers. b-er sig, höfves,
anstår, är tillständigt. Thet betemmer sigh
icke at wij så göre. 2 Mos. 8:26. Thet
betemmer sigh icke, at wij och j bygge wår
Gudz Hws, vthan wij wilie allene byggia.
Esra 4: 3. tu äst sielffwer Länszman i thin
förläningh, thet ey heller mykit betämer sigh.
Gust. 1 reg. 6:324. Förekommer äfven i
icke refl. ställning: Ty kan ingom man thet
wel betäma, At han skulle sielff sina ähro
skäma; Tob. com. Ela.
Betida, adv. Bittida, om morghonen
betijdha. O. Petri Kr. 198.
Betidelig, adj. Tidig. Om morgonen
wel betijdeligh tijdh. Psalmb. 1572 (Någhra
andel, wijsor B 4 a).
Betideliga, Bittideliga, adv. Bittida,
tidigt. vintheren ... begynnes betideliga oc
længe varar fram pa åreth. Gust. 1 reg.
4:144. han hadhe seedtt them tijdtt och offte
både bettidelige och seenndtt folies åtth.
Hist. handl. 13. 1: 223 (1566). om morghonen
bittideligh. B. Olavi 42 a. i dagh
bittide-lighen. Schroderus Liv. 15. han vaknar
bittideliga. Svedberg Ungd. reg. 221.
Betimra, tr. Timra. [T. bezimmern.]
Skepp, som ... äre så förbygde och betimrade,
at the åtminsta 14 stycken eller mera til sin
defension föra kunne. Stjernman Com.
2:403 (1645).
Betjenlighet, f. Betjenande,
tjenstbe-visning. genom inbördes betiänlighet, så
mycke möjeligt är, dätta levandet förliuva.
Hermelin C1 b.
Betj"ent, m. undandöljer tienstehion eller
annar betient något af thes husbondas
egendom. Lag 1734 M.B. 42:1. betiente i huset.
Ä.B. 9:7. betient, scm under Konungens
Befalningshafvande lyder. U.B. 1:3.
Betjusa, tr. Tjusa, förhexa. intog
qvinfolken ... med det förmente trollväsendet,
och bekiuste sinnen. U. Hjärne Anl. 121.
Betkam ? man icke tvenne ilfundighe
starcka hästar och Beetkammar för en vagn
tillijka spenna kan. T. Johannis Fästn. P8a.
Betnos, f. 1. Argbigga, fru Beetnos.
Törnevall A 5 b. Xantippe ... then
bettnosen. A. Laurentii Verld. speg. 312. —
2. Knarr, tvärvigg, hon ... har en oxe och
betnos til man. Stagnell Risbast. C 3 a.
Tu (husbonden) skall icke daglig med bannor
uthfräsa, Ey alla med orden skarpt skär’
öfver näsa, Att tu uthi bygden med ringa
tin heder En betnos får heta så onder och
leder. Törnevall B 6 b.
Betorf, f? Behof. [Mnt. bedorf.] clede
och annan dell som wij betorff haffue. Gust.
1 reg. 8:259.
Betorfva, se Be tarfva.
Betra, Bettra, intr. Visa tänderna.
(lejonet) beettrade som thet väl tie ville sluka.
Spegel Guds verk 226. hundarna ... betra
med sina tänder. Öpp. par. 48. (Ordlistan
till Guds verk har Bätra.)
Betrega, -tregda, tr. Träffa på,
anträffa, ertappa? hölle wij them for vore
och Riikisens vppenbara fiender, och låte
arga på them huar wij them j sziön betrega
kunde. Gust. 1 reg. 10:58. huar szådana
liugare betregas kunde ... motthe han beuise
sin ordh. 10: 60. han skwlle leggie siigh win
om ath argha in paa konung kristiern och
hanss tilhengiare hwar han them kwndhe
betregde eller öffwerkomma. 3:212. Jfr
beträda 1.
Betro, tr. 1. Tro, tro på, lita på. vm
the någhet handlatt haffue på oss och thetta
rigis argesta, szom nog står til betroendis.
Gust. 1 reg. 8:275. Kunde sedan icke betro
sigh ther wara säker. Svart Kr. 139. then
som betroor Gudh om godt. Nova ord.
eccl. 191. Betroo ingom wen, vthan tu
haffuer försökt honom j nödh. Syr. 6:7. man
icke betroor enom stråtröfvare. 37 (36: 28).
sendt tijt någhon som tu betroor, och lät
besee. 1 Macc. 7:7. — 2. Anförtro, min
wen, them iagh migh betroodde. Ps. 41:10.
så kommer och betroor idher vnder min
skugga. Dom. 9:15. han förmå förwara mitt
betroodda godz. 2 Tim. 1:12. — 3. Förtro.
vppenbara hemlighit betroodt taal. Syr. 42
(41:29)! om han hade något på hiertat,...
skulle han frijligen betroo henne. U. Hjärne
Vitt. 53.
Betrolla, tr. Förtrolla, hon betrullade
honom så häfftigt, at han intet annat
dich-tade och trachtade, än huru han måtte vara
henne til tienst och"behagh. Schroderus
Albert. 2:159. Keyser Ludvijk var så
häfftigt aff kärleek betagen emot sin sköne
Judith, at thet hade thet anseendet, lijka såsom
hon hade honom betrullat. 2:160. uthi
Östergötland några trullkäringar blefvo rögde och
i hächtelse satte, för det att dhe Hertig
Johans Furstinna medh sin onda konst hade
förvirrat och betrullat. Colerus l (tillegnan).
Betruga, tr. 1. Besvära, betunga, the
otillbörlige skiutzfärder som Cronones
bönder hafve här till dags olageligen varit med
betrugede. Stjernman Com. 1:146 (1556).
— 2. Betvinga, den som aldrigh kan medh
läpp och tann betruga Sin tungas sqvaller
ahrt, hon måtte mycket liuga. G.
Cederhjelm 127.
Betryck, f. [Mnt. bedruck, f.] the
Swen-ske woro i stoor betryck och wedhermödho
mädhan konung Albricht regeradhe öffuer
them. O. Petri Kr. 149.
Betrycka, tr. 1. Trycka (på), then med
math opfylde magan kan betrycka pulszådran.
Lindestolpe Surbr. 66. — 2. Göra betryckt,
nedtryckt. Gudh betrycker migh när idher,
och (jag) moste söria offuer monga som
til-förenna syndat haffua. 2 Cor. 12: 21.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
