Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - B - Beträcka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beträcka
— 94 —
Betyda
Beträcka, tr. Träcka på, ned. Ty ladhe
iagh migh, til at få hwilo och dwala, Miin
öghon betreckiadhe tå een swala. Tob. com.
C la. Bescheissen, beträcka, orena. Lind
Ord.
Beträda, tr. [Mnt, betreden; T. betreten.]
1. Träffa på, anträffa, ähwar som helst
the kunna beträdde warda, skola the taghas
och dödhas. L. Petri Mandr. F5b. Jfr
betrega. — 2. Företräda, bekläda,
förvalta, förrätta. han thesslijkes gubernement
hafuer beträtt. A. Oxenstjerna (HSH 38:
459). de deres tjenster medh samma
rätt-rådigheet och ijfver beträda. HSH 40:64
(1664).
Betränga, tr. Ansätta. [T. bedrängen.]
Så rådhlöös var nu fienden blifvin, sin
ved-herpart til at beträngia. Schroderus Liv.
850. — Part. pret. Betryckt, the måge i
theras beträngde tilstånd varda ihågkomne och
hulpne. Stjernman Riksd. 3:2666 (1727).
Betrösta, tr. och intr. 1. Tillförsäkra.
att betrösta deras landskap fri, fast och
dri-steliga riket besöka med deras redeliga
köpslagan. HSH 1:11 (1527). — 2. Tro, förtrösta
på, lita på. betröster iak ey at eder nåde
kan faa nagen hielp aff them. H. Brask
(Gust. 1 reg. 1:308). athuj (att vi) schulle
noghen hielp och wndsethning forwentha
wtaff the danske ... ther betrösthe wij icke
fulleliga paa. Gust. 1 reg. 2: 243. — 3. Våga,
tilltro sig. nogre godhemenn för theres
misgerninghar schuldt ære friidtlösze oc
icke betröstha ath giffua siig tiil rettha in
fore oss. Gust. 1 reg. 3:8. then hielp som
empnath war... ath paa leggias schulle,
wethe wij icke om wij skola betröstha kreffia
then wth. 3:122. Sker eder noghet
offuer-uelle, thet j icke siælffue betröste affuärie.
4:136. the Danske icke betröste ståå the
Svenske emoot. L. Petri Kr. 23. hwar the
wille wara men för sigh och taga sakene
alwarlige före, betröste han medh Gudz
til-hielp ware theres höffuitzman. Svart Kr.
15. — Refl. tu ... betröster tigh wara en
ledhare them som blinde äro. Rom. 2:19.
hoo betröster sigh thet vthransaka, som är
j himmelen? L. Petri Sal. vish. 9:17.
Betröstning, f. Förtröstan, paa samma
Contracktz betröstningh (i förtröstan på
kontraktet) ... skickade wij... Gust. 1 reg. 4: 49.
Betsel, n. betzlet (frenum mentulce) eller
hufvudets sträcksena. Lindestolpe Frans.
45. Menniskian har man tvänne betzel på
hela sin kropp, thet ena på tungan, thet
andra på thet hemliga tyget Ders.
Bett, n. Munlag på ett betsel. [T. biss,
gebiss.] så skal iagh settia... itt bett i tin
munn. 2 Kon. 19:28. Warer icke såsom
hestar och mulär som intet förstånd haffua,
huilkom man moste leggia bett och betzl
j munnen, om the icke til tigh wilia. Ps.
32: 9. Jagh wil hålla min munn tilbaka så-
som medh bett. 39:2. Argha hestar legger
man skarpt beth i munnen, ath the icke
bithes. L. Pet. Gothus 58 a.
Bett, n. Ohyra, löss. Bett, ååth, Bruti,
die Würme. Schroderus Lex. 61. sin
longa kiortel . . . the (kapucinermunkarne)
icke offtare affdraga, uthan näf förmykit bett
inkommet är och the thet uthfeya moste.
Laurelius Påf. anat. 152.
Bettelbröd, n. Tiggdt bröd, almosa.
[T. bettelbrot.] the fattiga meste dels måste
äta bettel brödet. Gust. Adolf Skr. 38.
Bettlemunk, m. Tiggarmunk. The rette
betlemunckar, thet äro the som alle daghar
kringlöpa och sigh medh betlande föda.
Laurelius Påf. anat. 170.
Betungan, -tungning, f. Tunga,
beskattning. olagha betwngan. Gust. 1 reg.
7:87. sökia almoghans bästa uti alla
betung-ningar och pålaghor. Gust. Adolf Skr. 7.
Betvinga, tr. 1. Betunga, plåga, han
satte offuer them arbetis foghtar som them
betwinga skulle medh träldom. 2 Mos. 1:11.
Simons swära betwingadhes medh stora
skelffuosott. Luc. 4: 38. — 2. Tvinga, nödga.
I betwngne wore att tiilszeiie honnom
hul-skap och manskap. Gust. 1 reg. 10:185.
frå huilkens presteboll han med wåll och
wälle wiil betwinge eth fiske wathen. 12: 237.
j vorden för redzlan skull betvungne at
vidh-tagha fridzmedhel aff honom. Schroderus
Liv. 412. — Refl. Ödmjuka sig. tu ...
be-twingadhe tigh in för tin Gudh. Dan. 10:12.
Betvåla, tr. 1. Tvåla. Med skärper
så-pelut betvåla henne ren. Kolmodin Qy. sp.
1:19. — 2. Tilltvåla. Hvi har jag ej, o Pope!
din hand, At i en Dunciade betvåla Den
mängd scriblerer i vårt land, Som med Apollos
lager pråla? Kellgren 2:69.
Betycka, impers. Låta sig b., tycka.
[T. sich bediinken lassen.] Och låte wij oss
forthenskull betyckie, ath huar wij skulle
epterfölgie strengheten och rethuiszonn wore
wij honom föga plictuge. Gust. 1 reg. 10:
153.
Betyda, tr. 1. Tyda, uttyda,
sijn-emel-lan betyda och förstå hvars annars tanckar.
Stjernhjelm Sv. o. G. Måles fat. föret. 3 a.
— 2. Antyda, tillkännagifva, ther then
helghe Ande med betydde, at helighetennes
wägh än tå icke vppenbar war. Ebr. 9:8.
Huru Gudh sielffuer alla daghar acht och
wårdningar om sijna haffuer, betydher Josuæ
Historia. P. P. Gothus 15 a. — 3.
Beteckna. så wilia blott ord och ceremonier,
figurer och tekn ingalund wara noogh, och
göra sakenne fyllest, vthan thet, som medh
sådana ord och teekn meent och betydt
warder. L. Petri Krön. pred. G 3 b.
Chri-stus war thet retta Påschalambet, hwilken
med thet figurliga lambet betyddes. Chr.
pina D 4 a. medh the döffua öronen betyder
han Judarne. P. Erici 2: 232 b.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
