Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - F - Fullsnart ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fullsnart
— 240 —
Fullända
Fullsnart, adv. Mycket snart, jagh väl
veet ungdomens art, Som kan förföras rätt
fullsnart. S. Brasck Förl. sonen Asa,
Grijpom them an medh tapper mackt, Kan
skee the fullsnart gifva tapt. Ders. G 1 b.
Fullstinn, adj. Där han vagglar här om
full-stinner, han stäner och stankar.
Stjernhjelm Here. 349.
Fullstraffa, tr. Haffuer then rike
för-seedt sigh, tå äro strax monge som honom
hielpa .. . Haffuer en fattigh förseedt sigh,
tå kan thet aldrigh warda fulstraffat. L.
Petri Sir. bok 13:27.
Fullsträcka, tr. Verkställa. [T. [-voll-streeken.]-] {+voll-
streeken.]+} guddomligh alzmächtigheet...
för-uthan kunna hvarken alle menniskior ställas
för domen, ey heller dommen emot them
fulsträckias. Schroderus Hunn. 240. straffet
skal på syndaren fulsträckias. Ders. 281.
Fullsupande, n. fullsupande är en
häss-ligh, ond och skadeligh last. R. Foss 187.
Fullsupare, m. Man gör fougdar aff
tappre fulsupare. R. Foss 189.
Fullsynt, p. adj. Som ser sig mätt.
tychte them at the aldrigh bleffwe fulsyynte
eller mättade aff Hans Konglige gode
sko-delse och vmgänge. Svart Ärepred. 67.
Fullsyskon, n. Helsyskon, the ej
sam-kullsbarn och rätt fullsyskon äre. Spegel
Guds verk 187.
Fullsäga, tr. Fullt utsäga, thet medh
ordom ey fulsäyas kan. A. Simonis K11 b.
Fullsätes, adj. Fullsutten, fullt besutten.
wil tijden och lägligheeten icke tilstädie, at
en bonde må eller skal hafve eller
til-ägne sig mere jord eller äger, än som han
kan vare väl fullsätes opå. Stjernman
Com. 1:139 (1555). fullsättes frälsebönder.
Riksd. 1:679 (16 1 2). hvart fullsätes
skatte-och chronehemman. Ders. Jfr Halfsätes.
Fullt, n. af Full. F. göra fullgöra.
Konungens befalning moste man medh hast
fult göra. Dan. 3: 22. Gaff icke Moses idher
Laghen, och likwel gör ingen aff idher
La-ghen fult? Joh. ev. 7:19.
Fullt, adv. Såsom förstärkningsord. mijn
stegh hadhe fult när slonttet. Ps. 73:2.
Nicanor hadhe fult när slaghen wordet.
2 Macc. 14:17. Jfr Full när.
Fulltacka, intr. Till fyllest tacka. Se
ex. under Fullbedja.
Fulltaga, -tagen, -tagse, -tagsen, adj.
1. Bastant, eftertrycklig, i förstone slap
någer hug {hugg) löös så att någre aff them
finge fultaga yxehammars dynter. Svart
Kr. 15. — 2. Dugtig, fullt duglig,
fullfärdig. Olof. Larenson war berykthet för en
fulltage karl. H. Brask (HSH 14:70). Han
var en fulltagen man uti alla the stycken som
en man må pröfvas uti. Verelius Götr.
239. blef han snart een rasker sven och
innan få åhr fulltagse til styrkia och mandom.
Ders. 16. aldrig sågh man förnämligare eller
starkare männ ... som voro så fulltagsne
uthi alt, som desse. Peringskiöld Vilk.
236. til växten en fulltaxen mann. Ders. 246.
— 3. Fullvuxen, fullt arbetsför, en
fulltagen dräng. Stjernman Com. 4: eos (1684).
kunna bruka sigh uti fult arbete och göra
skäl för fultagse män och dränger. Gust.
Adolf Skr. 22.
Fulltrogen, adj. Trofast, fultroghen wen.
L. Petri Sal. ord. 18: 24. Vthi alt thet godha
som tu gör, haff itt fultroghet hierta. Sir. bok
32:27. hon stundeligen heembaar sinom
Gudh ett tacksamt och fulltroget hierta.
Columbus Poet. skr. Pia.
Fulltrygg, adj. kan ingen någon tijdh
ther före (för otro) fultrygg och retzligha
säker wara. L. Petri Bot A 2 b.
Fullundra, intr. Till fyllest undra, meedt
huars raadh thet nw tillbiwdz ath the (rikets
landskap) schula saa schadeliga och
for-tappeligha athskilias, kwnnom wij ey
fwl-wndhra. Dipl. Dal. 2:50 (1525). kan icke
fullundra på sin fåfenga reddhoga. L. Petri
Sir. bok 40:7. Jagh kan icke fulvndra på
tin dårskap. Balck Krist. ridd. G 3 b.
Fullviss, adj. [Isl. fullviss.] han ... war
fulwiss ther på, at then som loffuadhe, han
war ock mechtigh thet at hålla. Rom. 4:21.
wij måghe ther på wara fulwisse j wår
hierta, wij haffue förlåtelse aff alla synder.
L. Petri 1 Post. c 1 b. iagh är thes
fulwiss, at iagh skal få godh rådh aff henne.
Sal. vish. 8:9. vthi een fulwissa troo och
förtröstning på Gudz befalning och löffte.
Exorc. A 4 a. thet medh fulvissa skääl och
vitnesbörd bevijsas och bekräfftas måtte.
P. L. Gothus 1 Uti. Q 3 b.
Full vörden, p. adj. Fullt utbildad,
fullmogen. [Isl. fullordinn.] een stark och
full-vorden man till sin person. L. Petri Kr. 23.
Fullväl, adv. Mycket väl, fullkomligt,
nog, visserligen. [Isl. fullPel.] Thetta tror
h. nåde fuluel. Gust. 1 reg. 4:172. Gudz
sabbatz dagh halt ock fullwel. Psalmb. 1536
40. iagh weet thet fullwel at så är, at een
menniskia icke kan bestå retlferdigh för
Gudh. Job 9:2. rijset skal bijta igenom
och fulwel drabba. L. Petri Jes. proph.
30:32. mäst allesammans Apostlarna woro
fulle medh blindheet och affall, at the
ful-wäl hadhe förtient heluitet. P. Erici 2: 30 b.
Fullämnad, p. adj. Tillräcklig. [F.Sv.
fulcemna.] the vtåff huartt tingelag skola
göra så fulämpnadt gärdt, att vår fogote kan
få sijna tilbörliga vedertorff och berning.
Gust. 1 reg. 5: €3.
Fullända, tr. 1. Tillbringa, använda.
han then heele vintertidhen fulendat ther
igenom at han Iagh och rätt androm skipade.
Schroderus Liv. 506. — 2. Tillryggalägga.
han fullendadhe then vägh, tilbaka stodh,
lycklighen och snarligen. Schroderus
Liv. 574.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
