Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Nidra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nidra
— 583 —
Nit
argt och nidiskt folk. Uti. på Dan. 212.
0 tu nijdiske och förbannade lögndieffuul,
huru iemmerliga haffuer tu förföördt våra
första föräldrar i Paradijset. P. J. Gothus
Poll. C 8 a. the sökia at förklicka Med
ni-■disk, ond förtahl den sig oskyldig veet.
Rosenfeldt Vitt. 126. Jfr Nitisk.
Nidra, Nidras, se Nedra.
Nidskas, dep. Vara nid.sk. Altså nijskas
och spaar en rijk girigh man. R. Foss 134.
Nidung, se Niding.
Nig, m. Nigning. Hvar en med nig och
buck mig tedde allan heder. Kolmodin
Qy. sp. 1:118.
Niga 1. intr. [Fsv. nigha, Isl. hniga, Mnt.
nigen, T. neigen.] a) Böja sig, buga sig.
han neegh och bughadhe sigh medh hans
{sitt) ansichte. 4 Mos. 22:31. Tu neegh medh
tijn been för alla the ther fram gingo. Hes.
16: 25. Troo tinom owen aldrigh,... om han
än nijgher och bughar. Syr. 12:11. the wille
wara Herrar,... så at hwar man för them
nijgha och bugha skulle. L. Petri 3 Post.
101 a. haffuer Jacob siw gånger nijgit eller
bwgat sigh för honom. Lælius Res. 1:73.
■Om fursten, uthi hvilkens tiänst han är,
niuser, så skal han taga sin hatt aff och
nijga. Schroderus Hoff. väck. 125. b) Luta,
sänka sig. hans dagar nijga Till ändan (lida
mot slutet). Eurelius Vitt. 64. — 2. tr.
Helsa. Och dotteren in genom dörren steg,
Och moderen henne med glada ögon neg.
Sv. folkr. 1:3. konungen honom med
ögonen negh. Sv. forns. 1:155.
Nigan, f. then tiänist, nijghan och
bughan som honom (konungen) skeer aff
vnder-såterne. O. Petri 2 Förman. A 3 b.
Nilsmessa, f. Nicolai dag, den 6
december. Dijkman 159.
Nimma, tr. [Fsv. nim(m)a, Isl. nema.]
1. Fatta; taga. äplet hon nam aff ormsens
hand. Psalmb. 1572 98 b. Thet är itt
gammalt ord, Hoo lepge dragher (släpar) foot,
han nimmer j (stöter emot, fastnar i) root
^m sidher. L. Petri Dryck. C 3 b. (Jfr
Grubb 143, ■joi.) alt thet godz han
öffwer-kom Aff fyratijo Sochner han bort namm,
Till Swerigie han thet sende. Hund Er. 14
kr. v. 115. Theres äger the bortnumme. v. 194.
— 2. Fatta, inhemta, lära. Thetta är nw
then allmenneliga lärdomen, som wij vthaff
Euangelio jdagh nimma skole. L. Petri
1 Post. P 3 b. han (elefanten) kan hastigt
nimma Alt hvad han hörer. Spegel G. verk
222. låtom vårt minne intet nimma och få
thet in i unga åhrén, som thet hafver blygd
... utaf i ålderdomen. Svedberg Ungd. reg.
157. thenn förste Präst, som han nimtes
(förnam, hörde sägas) boo i Ödztårp, skall
hafva hetatt herr Erich. Hallenberg Handl.
80 (1613). — 8. Höra, förnimma. Och thet
var titt (= det förekom) opå tinget i går
Som jagh aldrig förra nam. Sv. forns. 1:134.
Nimme, n. Fattningsgåfva, förstånd;
snille; minne. [Jfr Fsv. näm(m)e.] Uplys
mitt minne och sinne, At iagh Tigh fatta
må. Bureus Nym. I: 7. ju snellare nimme
en har, ju bättre skal han kunna vända
dessa inventioner til sitt gagn. U. Hjärne
Förb. 11. Han hade ... ett härligit nimme.
Schroderus J. M. kr. 65. the som haffva
gode och spitzfundige nimmen. Ratich. A 7 a.
man skal veta åtskilia ingenia eller nimmen.
Ders. C 3 a. Nimme, minne, Memoria. Lex. 9.
Nimmer, adj. Som har god
fattningsgåfva, läraktig, förståndig. [Rietz nimm;
jfr Isl. næmr.] dhe reglor och
undervisningar, som ... aff hvart och ett
medell-måttigt nimmert subjecto begrijpelige vara
kunna. Rosenfeldt Nav. företal, ja och
ett nimmert sinne Har svårt at redda sig,
när vählgång, goda daar Förtager dygdens
måhl och oss afsijdes drar. Vitt. 235.
Nimmernykter, adj. Aldrig nykter. [T.
nimmernüchtern.] Herr Nimmer-nychter med
thes törstige gesäller. Spegel G. verk 123.
Nimmersmessa, f. Skämtvis om en tid
eller dag, som aldrig kommer att inträffa.
[Mnt. nummermisse. Jfr T. nimmerstag, sankt
nimmerstag.] Hon baadh migh til sigh komma
strax igen, Men om Nimmerssmässe skal
iagh see then. Chronander Bel. F2a. hon
om Nimmerssmässe blijr tin brwdh. Ders.
F 8 b.
Nimmesgod, adj. Utrustad med god
fattningsgåfva. Hother var uthi sine
ungdoms åhr nimmesgodh och lärachtigh.
Schroderus J. M. kr. 65.
Nipper, adj. Nätt, sirlig, prudentlig. [Isl.
nipr. B. Hald. Se Molbech Gloss. [-nipper.]-] {+nip-
per.]+} — Adv. Den andra (jungfrun) simmer
fram ... Sempert och nippert nog. Cup. o.
Ven. kärlekskrig Alb.
Nippetippa, f. en munvig nippetippa.
Cup. o. Ven. kärlekskrig B l b.
Nippra, f. Gångsår, ridsår. Intertrigo,
nippra, ther en är hudalöösz emellen låren
aff mykin gong. Var. rer. voc. E l a. nippra
som en får när man uthan sadel rijder.
Comenius Tung. index. Nipra. Lind Ord.
Nisse (Löpa Nisse i näsan genom
dumdristigt beteende utsätta sig för snäsor
o. d.\ jfr Hjelmqvist Förnamn o.
familjenamn 217—18.) Han blyjes mäckta, som jagh
nu seer, Och sigh ey som en tiggiare teer.
Ty the pläga föga sköta om, Fast thet vore
keysaren aff Rom; De löpa lijkväl Nisse i
Näsan, Sköta ey, om man vil dem snäsa.
S. Bjrasck Förl. sonen Mia.
Nit, m. och n. [Mnt. nit, hat, vrede,
illvilja. afund. T. neid.] Ther emulatio eller
Zelus står på latinisk, är platz (svårighet)
ath finna itt swenst oord ther emoot som
thet retzligha vthtyder, doch är therföre satt
Nijt och Nijtelska, och är nijt någhot när
så mykit som affuund eller ogunst, doch
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
