Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N - Nitfölja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nitfötja
— 584 —
Njuggt
affuund är alltijd oond, men nijt är stundom
j. th et gott är, och then prisas j scrifftenne,
Och är nijt thå man elskar någhon deel
medh otolugheet, och eendels medh kaat
och wredhe, såsom thå man haffuer sin
husfrw käär, och är doch altijdh illa till
fridz medh henne, ther aff ath han icke kan
lidha någhon annan lika medh sigh j then
kerleken, Sammalunda säghes och offta j
scrifftenne ath gudh haffuer nijt om sitt
folk, j thy han så elskar them, ath han icke
må lidha ath the haffua någhon ting så käär
som honom, Och Judana scriffuas
somme-stadz haffua hafft nijt om laghen, j thy ath
the så hårda höllo sigh in till laghen, ath
the icke måtte lidha ath ther någhot emoot
skeedde,... Finnes och så nijt j thet oondt
är, thå man så elskar thet oonda ath man
wredgas på thet godha. NT 1526 Förspr.
Haff icke nijtt (misstanke, svartsjuka) offuer
tina . . . hustru. Syr. bok 1536 9: 1. {han)
reette honom genom fremmande Gudhar til
nijtt (vrede). 5 Mos. 32:16. skal sleckia min
harm vppå tigh, och mätta mitt nijt vppå
tigh. Hes. 16:42. Lät oss ärligha wandra,
...icke j kijff och nijt (afund). Rom. 13:33.
j haffuen bittert nijt och trätto vthi idhart
hierta. Jac. 3:14. Så skal tå Herren haffua
nijt om (nitälska för) sitt land, och skona
sino folcke. Joel 2:18. alle haffua nijt om
(ifra för) Laghen. Ap. gern. 21:20. Elias
droogh nijt om Laghen. 1 Macc. 2:58. —
Ordet förekommer i senare tidens språk
ofta såsom mask. (lika med Mnt. nit, T.
neid). Öfver .,. thenne priqtzens tilväxande
myndigheet the andre förnähme herrarne en
stoor nijt fattade. P. Brask Puf. 264. Jag
för niten min blef hotad och försmädd.
Rydelius Vitt. 50. Han har ju kommit hit
Blott til at vinna mig och visa mig sin nit?
Dalin Vitt. II. 5:156. Eder nit för det
allmänna. II. 6:321. Apollo! elda upp min nit.
Bellman 2: 44.
Nitfölja, tr. Nijtfölgh icke en wrång man.
Sal. ord. 1536 3:31. (Bib. 1541: fölg icke
effter. Öfv. 1878: afundas ej.) Nijtfölg icke
onda menniskior, och wnska icke at wara
när them. 24:1. Titt hierta nijtfölge icke
syndare. 23:17.
Nithård, adj. Afundsam, hätsk. {Mnt.
Nithart, T. Neidhart, Neidhard, en
personi-fiering af det afundsfulla, illvilliga, hätska.
Se Schiller-Lübben och Grimm Wört.]
Intit wactande (lurande, försåt) är offuer
thens nijtthardas wactande. Syr. bok 1536
25:20. (Bib. 1541: Intet försååt är offuer
hatarens försååt.)
Nitisk, Nitsk, adj. Jfr N idisk. Scriffuar
och S. Paulus Rom. XI. ath medh tiden
skola Judhana wardha nitiske widh
(afund-sjuke på) hedningana, j thy ath the icke
skola kunna lidha ath hedningana hålla
sigh in till gudh och icke the. NT 1526
Försp. Pinenas . . . haffuer affwendt mina
grymheet jfrå Israels barn, j thet han nijtisk
war om (ifrade för) migh. 4 Mos. 25:11.
Harmas icke offuer the onda, war icke
nitisk offuer (afundas icke) the ogerningesmän.
Ps. 37:3. en man är nijtisk (svartsjuk) om
sina hustru och må ey lijdha at hon
befattar sich medh en annan man. O. Petri
Guds ord B 3 b. Nitisk kärleken är, och
bukbror (rival) tåler han icke. A. Nicander
Vitt. 146. wij wärde emot honom (vår nästa>
nitiske (arge) hundar. P. Erici 4: 9 a. tå
blifver hon them så nijtsk och hädsk, at
hon må sönderbrista. Schroderus Albert.
1: 58.
Nitkärhet, f. Nitälskan. [Jfr D. [-nid-kicerhed.]-] {+nid-
kicerhed.]+} en Christelig nijtkärheet. Om
påf-varne. försp. 8 a.
Nitsk, se Nitisk.
Nitälska, intr. och tr. The iach elskar
them aghar iach och nepser, Så nijtelska
(var nitisk, beflita dig) nw och bätra tigh.
NT 1526 Upp. 3:19. iagh nijtelskar idher
(nitälskar för eder) j Gudz nijt. Bib. 1541
2 Cor. 11:2. The nijtelska idher icke
rette-Iigha, vthan wilia dragha idher jfrå migh,.
at j skolen nijtelska them. Gal. 4:17.
Nitälskan, f. 1. Befrämjande. Gudz ordz
och ähras nijtelskan. Uti. på Dan. 546. —
2. Förifran, förbittring. Mijn nijtelskan
hadhe mich när förgiort, at mine
moot-stondare förgäta tijn ord. Dav. ps. 1536
119:339. åvärkan (oförrätt) har medh sigh
nijtälskan. Comenius Tung. 374.
Nitälskare, m. Missunnare; svartsjuk
person. Thet onda nijtälskande lijder ingen,
medhbroder til at nyttia thet tingz skönheet,
som en älskar, och slijke menniskior kallas
alment nijtälskare. Schroderus Albert,
2:326.
Nitälsken, adj. Missunsam. han är
nijt-elsken, och ingaledes giffuer androm sina
äro. A. Andreæ Försp. till L. Petri Dial.
om mess. A 4 b.
Njugg, adj. Knapp. Deras anförare kom
med niugge nöden sielf siunde där ifrån.
Girs Joh. 3 kr. 75. hon medh niugge nödh
uthaff the sine bleff reddat. A Laurentii
Verld. speg. 116. the med niugga nöd sig.
orka fram åt asa. Spegel G. verk 131.
Njugga, intr. Njuggas, dep. Vara njuggy
snålas, thet nyttar ei så knapt med myntet
niugga. Kolmodin Qy. sp. 1:168. Duslöser
ej med ord och njugges ej med tankar.
H. C. Nordenflycht 139. Han njuggar
med sig, er hält sich genau. Lind Ord.
Rietz.
Njuggt, adv. Knappt. Och äre thes
(själens) glinstrande strålar så tiokt förmörkade
bleffna, at man niugt ett tekn aff thet
Gudh-domlighe liwset ther i meer skönia kan..
Sparman Sund. sp. A 3 b. Som niuggast vij
rädde ther frå vårt lijff. R. Foss 498. äre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
