Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Omgrepp ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Omgrepp
— 614 —
Omhugad
som een syster (kristendomssyster) är?
1 Cor. 9: 5. Wij vmföre altijdh Herrans Jesu
dödh på wår lekamen. 2 Cor. 4:10. hwar
wij än fast vmförde medh oss en fiasko
wijgdewatn på halsen. L. Petri Vigv. B 4 a.
Vi umförom en siuklig och dödelig lekamen.
Svedberg Dödst. 1. vi omförom en krop,
ther synden uti bor. Ders. 255. min
döde-lighet, som jag i min dödelig lekamen
om-förer. Ders. 602. medan jag än min
för-gengeliga skeppelse omförer. Tessin Bref
(tillegnan.) — 2. Föra hit och dit, föra på
krokvägar, vilseleda, then som twiflar han
är som baffsens wågh som aff wädhrit
driff-ues och omföres. O. Petri 1 Post. 67 a.
låta oss beweka och vmföras aff allahanda
lärdoms wädher. Eph. 4:14. Läter idher icke
vmföras medh mongahanda och fremmande
lärdom (läror). Ebr. 13:9. han them omförde
j öknenne. P. Erici 5:168 a. han wandrare
om nafta tijdh omförer och wexerar. 3: 22 b.
Han lät sigh ey medh ord vmföre, Han lät
sigh ey medh orden locke. En liten Crön.
Kla. en mycket ostadig man til sinnes
och sådan, som lät sig snart hit och dit
omföras. J. Werwing 1:404.
Omgrepp, n. Kringgripande, utbredning.
[T. umgriff.] hvadh ther j (i
krigsförnödenheterna) feelltes, thet mötte bemällte armeer
förmedellst vijdare elargerende och omgreep,
uhr the landen som ofvan för dem liggia,
... sökia till att erfylla. HSH 38:234 (1636).
Omgränsande, p. adj. Närgränsande.
alla omgräntsande folkslag voro bragte under
de Romares ok. Botin Hem. 2:40.
Omgå, se Umgå.
Omgång, Umgång, m. [Fsv. umganger.]
1. Kringgående, kringvändring. Allestädz
så wijdt som himmelen är, haffuer iagh
allena min omgång. L. Petri Sir. bok 24: 7.
Brudens umgångh och gåfvors samkande
uthaf gästerne må aldeles afskaffas.
Stjernman Com. 3: 761 (1669). — 2. Procession.
man såg en stor omgång af idel små barn
... framkomma utur den nästa kyrkian.
Ban. 1:485. — 3. Omlopp. Stiernornes
åt-skillielighe, doch visse rörelser och
omgången L. Paul. Gothus Mon. pac. 179. —
4. Omväg, taga vägen til Pegu genom en
omgång öfver det Bramaniska riket. ^4s. Ban.
2: 539. — 5. Vridning, svängning, berget
(Caucasus). .. med sina stora omgånger och
vänninger nu hijt och nu tijt. Peringskiöld
Jord. 21. — 6. Utbyggd gång omkring en
byggnad-, pelargång; altan. [Isl. umgangr.]
han bygde en vmgång på weggenne aff Hwset
alt om kring. 1 Kon. 6: 5. man thessa scrifft
vthi messings tafflor scriffua skulle, och
vphengia j vmgångenom aff Templet. 1 Macc.
14:48. vmgången offuan på Templet. Syr.
50:2. på både sijder i Templet wåre tree
Omgånger, hwar öffuer annan. Lælius Res.
1:30. ett mächta högt torn medh månge
umgånger. Schroderus Liv. 437.
Byggningen med vidlöftig omgång sträckte sig vijda
uth, och spatzeregånger voro ther ... inredde.
Peringskiöld Jord. 79. — 7. Omkrets, rund,
hvalf. Han wandrar j himmelens vmgång.
Job. 22:14. — 8. Period, p e r i o d u s,
mening, omgång. Svedberg Schibb. 289. —
9. Umgänge. Och medan man ey kan här
uthan omgång lefva, Så lätt mig vänner få,
som effter sanning strefva, Som bruka
red-ligheet. Beijer 357. genom omgång med
allehanda slags folk samlar jag mig
åtskilliga underrättelser. Sv. nitet n. 14.
Omgångsvis, adv. indirecte,
omgångsvis. Svedberg Schibb. 277.
Omgälla, tr. Umgälla. Icke skola alle
thet omgella, som någhre bryta. Falck 139 b.
Jfr Umgälla.
Omgördla, tr. Omgjorda. [T. umgürten.]
omgördla sigh i guld och silfver. A.
Lau-rentii Verld. speg. 503.
Omhalsa, tr. Falla om halsen, omfamna.
[T. umhalsen.] jag thet omhalsa lyste.
Kolmodin Qv. sp. 1:126.
Omhjertenhet, f. Omhuldande. Din siäls
omhiärtenhet om dem, som stått i nöd.
Ryd eu us Vitt. 68.
Omhoga, Omhåga, f. Omsorg. [Isl.
umhyggja, D. omhu.] then faderliga och
kiärliga omhoga jag bär för eder velferd.
Svedberg Catech. bib. bär för vårt
modersmål och thess tilbörliga uprettelse och
rycht någon kiärlek och omhoga. Schibb. 309.
vi... sträckt vår välmente omhåga derhän,
huru alt utrikes våld och inbrått må kunna
bemötas och afvärjas. Stjernman Riksd.
3:2562 (1723). i synnerheet hade han
omhåga at oprätta religionen. P. Brask Puf.
155.
Omhogse, Omhugse, Umhogse,
Um-hugse, adj. Omtänksam, omsorgsfull,
sorgfällig. Een wijs menniskia är vthi allo thesso
vmhogse, och tagher sigh wara för synder.
Syr. 18:27. Tå förwandladhe Gudh
Konun-genom hans hierta til mildheet, och han
wardt vmhogse om henne, . . . och toogh
henne j fampnen. St. af Esther 3:11.
Chri-stus är omhogse och wakar offuer hans fåår.
O. Petri 1 Post. 41 b. the voro så omhogse
at söka Guds nåd och vänskap. Spegel
Sal. pred. 235. vara omhugse och beredd ...
i tijd at kunna alla elaka ämbnen hindra
och dempa. Stjernman Riksd. 3:1930 (1683).
the Romare voro ther uti mechta umhugse
at hålla sitt tungomål i digert verde.
Svedberg Schibb. 210.
Omhug, m. Omtänksamhet. [D.omhu.]
hvad hos ehr på bön och omhug brister.
S. E. Brenner Jesu pin. 25.
Omhugad, adj. Betänkt på. ähr ded
mitt rådh, at du förnembligen blijffuer
om-hugader huru du må uthföra medh skääl din
commission. A. Oxenstjerna Bref 2:526.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
