Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - O - Omhugsa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Onihugsa
— 615 —
Omläggande
Omhugsa, intr. Tänka på. [Fsv. [-um-hughsa.]-] {+um-
hughsa.]+} minst omhuxar han at få en
pryddan siäl Igenom konst ok dygd. Lucidor
L1 2 b. om Vahlborgemässe dagh skall synen
angåå; imedlertijdh omhugses huadh Nämbdh
dher till skall vählias. HSH 39:345 (1677).
Han var vijs, diupsinter, mycket omhuxande.
Peringskiöld Vilk. 2. — Refl. a) Tänka
på, betänka, så begynte the sigh omhugxa,
huruledes thetta krijget stode at uthföra.
Sylvius Curt. 18. b) Betänka sig. han
lämnade dem den påföljande natten at sig
vidare omhugsa. Malmborg 329.
Omhugsning, f. Eftersinnande. Här af
föddes otroligt bekymmer och omhuxning.
Celsius Gust. 1 hist. 1:108.
Omhvifva, tr. Beslöja (Se Hvi f.) tagha
■doken aff henne, ther hon sigh medh
om-hwijffuat hadhe. Sus. 32. the skulle befalla
hans hustru och barn sårgeklädher at
an-läggia och ansichtet omhvijfva. Schroderus
Liv. 541.
Omhvärfvelse, f. Kringsvängning. [Jfr
Isl. hverfa.] Lyckohiulets hastige
omhverff–velse. L. Paul. Gothus Mon. turb. 231.
Omhålla, tr. Fasthålla, qvarhålla, wår
Tcäre syster är grippen och omholdhen j
Jöneköpinge. Gust. 1 reg. 6: 48.
Omhöfla, tr. Tillhyfla, tilltyga. hade
han haft ringa fog Burej lärespån så skarpt
■att omhöfla (tam acri censura perstringere).
Verelius Run. 6.
Omildeliga, adv. [Fsv. omildelika, Isl.
ümildliga.] the som sijn barn omildeligha
dråpo. Vish. 12: 5.
Ominne, n. 1. Glömska. [Fsv. =, Isl.
üminni.] ehvem thär af (af drycken) drak,
feck ... ett så stort ominne och glömska, att
han intet mintes af det som före hade varit.
Reenhielm 13. —2. Med ominne, utan
någons goda minne, utan hans vilja och
vetskap, utan tillåtelse, the swener med
•ominne rida fraa theris herra. Gust. 1 reg.
1:256. the karla som rymde ære aff
dan-march meth omynne. 3:337. Ryttere, som
hafve Cronones besoldning opburit, och
medh ominne äre dragne ... ifrå theres
fah-ner. Stjernman Com. 1:470 (1602).
Omkasta, se Umkasta.
Omklippa, tr. Klippa, rundklippa, skola
•ey heller läta wexa håret longt, vthan skola
läta omklippa sigh. Hes. 44: 20.
Omknopa, tr. Se Knopa 2.
Omkomma, intr. Förkomma, gå
förlorad. månge sköne Salomons böker ... i
det Judeska krijget omkomne äre. Forsius
Esdr. A 3 b.
Omkost, se Umkost.
Omkrets, m. 1. Område, district,
om-kretz. Svedberg Schibb. 266. — 2. Omgång,
■omväg, then mödsame reesa, then iag moste
Hvar dag göra med en så vijdan omkretz.
Stjernhjelm Fångne Cup. 5 intr. Commer-
cierne ingalunda tåla kunna de mångahanda
ambages och omkretzor, som igenom alle
instantierne uthi administrationen af Justitien
sigh tildraga pläga. Stjernman Com. 3:100
(1662).
Omkrok, m. Krokväg, omväg. Det är
omöjeligit för mig, sade Sexstyfvern, at
minnas de omkrokar och resor som jag gjort
sedan min födelse. Dalin Vitt. 4:24.
Omköpa, tr. Bortköpa, friköpa, sig ifrån.
medh penningar kan| man uthrätta alt thet
man begärar, och alle vedervillighe ting
aff-venda .och omköpa. R. Foss 186.
Omlaga, f. Lag, salva af kanoner. De
drucko stora Carls i Svergie hälssas skåål,
Och så snart hvar een drack, een heel
omlaga donar. Eurelius Vitt. 47.
Omleda, tr. Vilseleda, förleda. [Mnt.
ummeleiden.] at Rådet icke uthaff
Konungens svijk eller list måtte omledhas.
Schroderus Liv. 451. lättferdige manspersoner låta
sigh lätteligen igenom lätferdige ting beveka
och omleda. Albert. 3:28.
Omliden, p. adj. Förliden. [Isl. umliöinn.]
Tå året war omlidhet. 1 Mos. 47:18.
Omlopp, n. Krökning, bugt. Floden
Cephée vatnar denna äng och gör där
tusende omlopp. H. C. Nordenflycht 23L
Omlägga, Umlägga, tr. [T. umlegen.]
1. Omgifva, omhvärfva, omringa, iagh skal
på ytersta daghen vpstå aff iordenne, och
skal åter vmlagd warda med minne hwdh.
Gerson C 4 a. mich vmleggia dödzens pinor.
Dav. ps. 1536 18: 5. mina förtryckiares
ondska vmlegger mich. Ders. 49: 6. The
vmleggia migh daghligha såsom watn. Ps. 88:18.
The vmleggia migh såsom bij. 118:12. han
umladhe stadhen medh heele krijgzmachten..
Schroderus Liv. 501. Åkershwss... alf
fienden omlagd war. Tegel Gust. 1 hist.
1:302. — 2. Förlägga, inqvartera. thet
Tydska krigxfolket... lade han om i Städerne.
Svart Kr. 67. taghe skiutzhester hoos
bönderne, eller lathe sigh vmlegge til ööl, maat
eller hestefodher. Stjernman Com. 1:177
(1561). någer ländzman eller fierdingzman
legger någen om till skiutzer, gestning eller
uthfodring. 1:432 (1595). Fougdter ... ingen
skole omleggie til någen bonde ... antingen
til maat, öll eller skiutzhester, medh mindre
han för sigh betaler. 1: 479 (1604). the blefve
om qvellen omlagde uthi vissa herbergen.
Schroderus Liv. 345. han skal bliffua
omlagd uti itt nytt losamente. Hoff. väck. 24.
förthröste wij oss icke att ennu leggie them
(hästarne) in på Kong:e Ma:tts eghen
fo-dringh eller gårdh, wthan haffue för dhenn
skul åmlagdt them till prästher, ländzmen,
boolmen och till then meninge man. Fin.
handl. 8:374 (1555).
Omläggande, n. Omläggning, f.
ln-qvartering. ded omleggende i Stockholm till
huss och sengs mötte afskaffas, och huar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
