Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - R - Rullvagn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rullvagn
— 685 —
Rumorisk
man zum Abtrocknen gebraucht".]
Stjernman Com. 1:14*3 (1566).
Rullvagn, m. Rullstol. Ifrån
barnevaggan kommer man til rullvagnen.
Comenius Tung. 230.
Rum, n. 1. Ställe, plats. Församle sigh
watnet som är vnder himmelen, vthi
besyn-derlighit (särskildt) rwm. 1 Mos. 1:9. j
tesso rwme (ort) är ingen Gudz fruchtan.
20:11. the sågho thet landet... Gilead, at
thet war bequemdt rwm til at födha theras
booscap. 4 Mos. 32: l. All rwm som idhar
foot på trädher, skola wara idhor. 5 Mos.
11:24. the togho Dagon (den omkullkastade
a/gudabilden) och satte honom vp igen j
sitt rwm. I Sam. 5:3. Konungen hadhe
satt sigh j sitt rwm (på sin plats vid bordet).
20:25. så lät giffua migh itt rwm vthi en
aff städhernar på landena, at iagh må boo
ther inne. 27:5. medh sinne hand tagha på
rwmet (det angripna stället på kroppen),
och så böta spittelskona. 2 Kon. 5: 11.
Presternar stodho j sitt rwm, och Leuiternar j
sijn ordning. 2 Krön. 35:10. Stick titt swerd
j sitt rwm. Matth. 26:52. — 2. Tillfälle.
haffua rwm til bätring. Vish. 12:10. then som
beklaghat (anklagad) warder,... fåår rwm til
at förswara sigh j sakenne. Ap. gern. 25:16.
Rum, adj. Rymlig, vid, utvidgad. [Fsv.
rumber, Isl. rümr, Mnt. rum.] Een rum
våning gör en beqvemligh boning, een trång
gör een obeqvemligh. Comenius Tung. 539.
rumma och passeligen diupa fåror. Colerus
1:360. Rume kläder, handskar, skor. Lind
Ord. wij wore vthe på ruma markenne.
L. Petri 2 Post. 147 a. j thet andra liffuet
... wår hiärta warda widare och rummare.
O. Petri 1 Post. 3 a. haffua ena rumma
conscientie. Svar till P. Eliæ a 2 a. itt rumt
samwett, thet kunde alt inryma. P. Erici
5:150 a. Konungars lofven och tilsäyelser
vore rumme och stoore. Girs. Gust. 1 kr. 2.
Han ville sina sändebud affärda med någon
rummare instruction, än de näst förr haft
hade. Joh. 3 kr. 143. Commissarier... som
om frijdh eller och åthminstone om ett rumt
stillestånd!! sin emellan handla kunne.
Stjernman Riksd. 1:671 (1612).
Rum, adv. Ut. [Fsv. rum.] på een tima
rum (en hel timme) kan vatnet gå och stana
Rät otta gånger. Spegel G. verk 112.
Rum bygd, f. Slätt och mindre
skogbevuxen bygd, som har rikare sädesväxt. (Jfr
Rietz rumbolandet samt Vendell Språket
i Peder Svarts krönika 336.) the som äre
boendis ther icke mykin godh spannemåls
vext är, såsom är j Vestergötland och
Småland, ... måtte söke til Östergötland och
Upland, som rumbygden är (för att der byta
sig till spanmål mot sin boskap).
Stjernman Com. 1:185 (1563).
Rumdryg, adj. Som tar stort rum,
grof-växt. våra Göter velat häldre hafva en
stor och rumdryg, än en ädelmodig kong.
Björner Kämp. föret. 22.
Rumeledois, Rommeldeis, n. Ettslags
öl, bryggdt i Ratzeburg. [D. Mnt.
rummel-deus, T. rumeldaus.] Stjernhjelm Here.
219. Thet Svenska öhlet smakar intet mera
på läppen, uthan måste thet heta:
Halber-stadt Breyhan, Wismars Momma, Bartssbier,
Rommeldeis. Lindestolpe Färg. 2.
Rumeni, se Romani.
Rumlig, adj. Rymlig. I sådan lustegård
var rumligt nog at vara För the tw unga
folck, som Gud ther månde para. Spegel
Öpp. par. 37. en rumlig sal. Kolmodin
Qy. sp. 2: 521. han måste hyra sig en
rum-ligare plats. Knöppel Gud. rådslag A 2 b.
Proviant, ther medh the sigh en rumligh
tidh. holla kunde. Schroderus J. M. kr.
211. på tjockt och stort papper i rumlig (gles)
styl skrefne correspondence-bref.
Stjernman Com. 5:910 (1703).
Rumor, n. och m. Herrans hand giorde
itt ganska stoort rumoor medh dräpande j
hela stadhenom. 1 Sam. 5:11. folckens
rumoor warder stormande såsom stoor watn
storma. Es. 17:12. så skal vphäffua sigh
itt rumor j titt folck, så at all tijn feste skola
förstöörd warda. Hos. 10:14. Så lät ock
Judas trummeta ... och hölt ena slachting
medh them... så at jorden beffuadhe aff
stoor rwmoor (plur.). 1 Macc. 9:13. Altså
wart nu then rumoren stillat, men thet war
icke longt till annen. Svart Kr. 152.
Rumora, Romora, intr. [D. rumore.]
wij haffue forstondit hwreledis biscopen j
lincöpingh wille haffua beskattath borgarane
j wasthena ... och forwndre wij stoorlighen
. . . hwj tw schwlle tilstædie at han saa
schulle rwmore med waare borgare. Gust. 1
reg. 2:158. the dricka skola och rwmora,
lijka som aff wijn. Sach. 9:15. han
rumo-rade och rasadhe j Jerusalem emoot
Euan-gelium. L. Petri 3 Fost. 43 b. Engelbricht
begynte rumora i landet. Kr. 113. Han skal
vpweckia nijtelskan såsom en krijgsman, Han
skal frögdas och rumora. Jes. proph. 42:13.
(Bib. 1541: en gnyy göra.) Söffrin så
romo-rade i Finland. Svart Kr. 55. när Peder
Synnanwedher romorade. Ders. 105. Synden
leffver och rumorar uthi våre dödelige
kroppar. Phrygius 3 Likpred. 38.
Rumorisk, Rumorsk, adj. Christum
såsom en rumoriskan och vproriskan Konung
genom porten vthsläpa. P. Erici 1:215 b.
thet rumoriska, hårda och wredha selskapet.
2:182 a. så stränge och hårde the skola
wara them ondom och rumoriskiom, så
nå-dhighe och milde skola the wara them
fridsammom. 3:122 a. Rumoriske och ostyroghe
ogärningzmän. 6:33 a. werldennes barn äro
mykit grymmare och mera rumorske än
wil-diwr. 5: 38 a. the rumorske mista bådhe hws
och heem och alt för kijff skul. 5:136 b.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
