Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Skurka ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Skurka
— 750 —
Skyld
Skurka, intr. Bullra? [Jfr Isl. skurka.]
thet vädret som skurker i tarmarna eller
buuken. A. Månsson Ört. 159.
Skurra, intr. Skorra. [T. schurren.] Min
pijpa var af sälg; ty skurrar hennes roop.
Eurelius Herden tillegnan.
Skurregn, n. Hällregn, störtskur. en
then ther för skwrregn förskyyld är. Es. 32:2.
Skurustock, m. Se Skårsticka. hvadh
han i ungdomen uthborgat, och thet han
medh stoor frögd på skurustocken upskrifvit
hafver, måste han medh stoor bedröfvelse
och pina sigh affräkna låta. A. Laurentii
Verld. speg. 56.
Skussa, Skutsa, tr. Skuffa, knuffa. Aff
allom är jagh hussat och skussat. s. Brasck
Förl. sonen L1 b. En prästman war för
honom som een hundh, Thenn skutzade han
mångalundh. Link. bisk. krön. (Benzelius
Mon. 141). Rietz 59ia.
Skuta, f. Är en löös bergzklyfft, eller
stoor steen, liggande i fallet (/ grufvan).
Geisler 366. ganska väldiga stycken och
skutor (som det kallas) af bergen efter
handen nederfalla. U. Hjärne Anl. 221.
Sky, tr. Sky vid, sky för. alt thet som
icke haffuer spool och fiäll j watnena, ther
skolen j skyy wedher. 3 Mos. 11:12. folcket
skydde widh at giffua sigh j watnet. 1 Macc.
16: 6. tu wender tigh bort ifrå honom, skyyr
widh honom. L. Petri 2 Post. 176 a.
Sky, adj. Skygg. [Mnt. schu, T. scheu.]
thet olagligha fiiske ... medh the siöneth,
ther aff laxen bliffuer reedh och sky. Gust.
1 reg. 3:137. skal iagh giöra hwar och en
hest skyy. Sach. 12:4.
Sky, f(?). och n. Fruktan, skygghet,
afsky. [t. scheu.] Jag för min persohn bär
ingen sky att göra redha och räkenskap inn
för hennes Kongl. Maij:tt. A. Oxenstjerna
(HSH 35:199). strax resolutionen var fattadh,
(vij) ther om uthan sky och något
hinder-håld E. K. uptächt. Stjernman Riksd. 2:
1428 (1664). Attalus intet burit något skyy
therföre, at förvijta Alexandro hans vanbyrd.
Sylvius Curt. 50. Vår villia (är) så bedårad,
at hon ... draar en skyy för thet oss gagnar.
Columbus Poet. skr. O 3 a. intet draga
sky före at träda fram. Svedberg Schibb.
208. lär mig vandra tyst och jämt, At ej mitt
ringa namn med skam och sky blir nämt.
Frese 93. Politesse består... uti en sky för
at skiäligt vilja misshaga någon. C.
Gyllen-borG Sprätth. 80. Den ena menskans fall
Den andra til en sky och varning tjena skall.
Bränder Cleop. 26. han hade lika som sky
för regements bördan. Malmborg 10.
Sky, m. [Fsv. sky, n. och f.] The tiocke
skyyr skilia sigh. Job 37:11. han läter sina
skyyrs liws vthgå. 37:15. Watnet samkar
han j sina skyiar, och skyiarnar reffna icke
ther vnder. 26: 8. tijn sanning (räcker) så
wijdt som skyynar gå. Ps. 36: 6.
Skycktra, tr. Göra skygg, skrämma.
[T. schiichtern.] jächtat som en skycktrad
hinn (hind). Stjernhjelm Hängde Astr. 40.
Skydda, se Skudda.
Skyddetorn, n. the under ett
skyddetorn nalkades til stadzporten. Schroderus
Liv. 418.
Skyddsvärjor, f. pl. Skyddsvapen. Se
under Segervärjor.
Skyfve, n. Brätte. Hatt... med 2 eller
3 fingers bredt bol eller skyfve. Stock. mag.
1:16.
Skygd, f. Herren är tijn skygd. Ps.
121:5. itt skiwl skal warda til een skygd om
daghen för hetanom. Es. 4:6. een skygd
emoot hetan. Syr. 34:19. Lagen i din skygd
bär frukt på fasta rötter. Dalin Vitt. I. 2:
96. i skygden af din spira. I. 2:129. En
frukt som rinner up i ärans egen skygd. I.
2:138. den skygd, som oljoträdet ger.
Bellman 1:222.
Skygga, intr. Gifva skugga, kasta skugga
(på), fördunkla. [Isl. skyggja.] hon
(kurbit sen) skulle skyggia offuer hans hoffuudh.
Jona 4: 6. måtte åt minsta hans skugge
skyggia på någhon aff them. Ag. gern. 5:15.
han skygger för (undanskymmer) liwset medh
handenne. L. Petri Jobs bok 36: 32. Lät
ingen mulen flek tins anlets klaarhet skygga.
Spegel G. verk 175.
Skygge, m. Skygd. Alt... har här boo,
Spijs, skygge och beskydd, frij tilflycht, frijd
och roo. Stjernhjelm Jubelsång.
Skyggelse, f. Afsky, (han hade) en
skyggelse vid thet orättmätiga väldet, som en
Påve tog sig uti Tyskland. Spegel
Kyrk-hist. 2:76.
Skygghatt, m. Petasus, skyghatt. Var.
rer. voc. E 4 b. Skygghatt, petasus, umbella.
Helsingius.
Skykast, n. Vindkast, hafvet skummas
up, då grymma skykast gå. S. E. Brenner
Dikt. 1:28.
Skyl, n. 1. Skylande, det som
menniskan till sijn kröps ... behörige skyl och
betäckellsse tiänar. HSH 31:57 (1663). På
ditt gemak blir molnet tak, Och skyl ge
lofven blott. Runeberg 3:135. — 2. Skjul.
Jag fik tå taak och skyyl, ther under iag kan
krypa. Spegel G. verk 86.
Skyla, tr. Skyyn skyler för (betäcker)
honom, och han seer intet. Job 22:14. Then
som synd skyler (öfverskyler) han förskaffar
wenskap. Ord. 17:9. kärleken skyler ock
all offuerträdhelse. 1 Pet. 4:8. ingen
vp-tender itt liws och skyler (gömmer) thet
vnder någhot kaar. Luc. 8:16. Haman ...
sörgde medh skyyldt hoffuudh. Ester 6:12.
Siyarenar skola til skam warda, och
spå-männenar til spott, och moste allesamman
skyla sigh om munnen. Micha 3: 7. (Öfv.
1878: skyla sitt skägg.)
Skyld, p. adj. hans nästa frender, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
