Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - S - Spisdräng ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Spisdräng
— 793 —
Spjolka
bröd spisar bättre än hvetbröd. Lind Ord.
— 3. Förslå. Min’ ord de spisa ey att kunna
roa dig. Törnqvist El a. At siunga
hiel-tars prijs ey spisar bonde gi]ga. Broms 371.
Ej mänskligt tålamod emot den plågan spisar,
At höra på dit tal. H. C. Nordenflycht
154. hvad spisar en korf til en Västgöthe?
Dalin Vitt. 6:83.
Spisdräng, m. Spjutbärare? [af T.
spiess?] Näst til dem (hertigarne) kommo
deras lif- och spisdrängar. J. Werwing
2:161.
Spiskaka, f. Spisbrödskaka. Pijghan
beet een beeta brödh aff een spijskaka.
Lælius Jung. sp. A 6 b.
Spiskammare, m. Promptuarium,
spijsekammar. Var. rer. voc. G 4 a.
Penua-rium, wisthws, spisekammar. Ders. H l b.
Spiskällare, m. Matkällare, spiso
kiel-laren.^ Gust. 1 reg. 4: 36.
Spismästare, m. Thet spijsmestaren skal
hafva till ööl och bröd åth studenterne (vid
kommunitetet), måste honom af Quæstore
lefreras säd, så myckit ther på sig kan
belöpa. Bergius Nytt förråd 28 (1637).
Spisning, f. Säd, lifsmedel, mat. och
församle alla spijsning aff the godha åren ...
och förwara thet, på thet man finner landena
spijsning j the siw hårda åren. 1 Mos. 41:
33, 30. ehwadh spijsning som wexte på
markenne. 41:48. tine tienare äro kompne
til at köpa spijsning. 42:10. Tagher
spijsning medh idher på resona. Jos. 9: il.
Salomo moste dagligha haffua til spijsning
tretiyo Corer semlomiöl, sextiyo Corer annat
miöl, tiyo gödda oxar ... och hundradhe fåår.
1 Kon. 4: 22. han ... besörgde them (städerna)
medh spijsning, olio och wijn. 2 Krön.
11: IL
Spissam, adj. 1. Ätbar; närande. Gjer
jag dem (svinen) sörpa på målen säd, ...
så vet jag det är spissammare än drafven.
Sahlstedt Sag. om tuppen 35. — 2. Som
förslär, räcker länge, dryg. när en hungrig
siäl et spissamt förråd finner. Kolmodin
Qv. sp. 2:315. Vicken-ärter... blandades af
bonden til hälften med rågen, som derigenom
blifver spissammare och drygare til bröd.
Linné Sk. resa 78.
Spisskepp, n. Proviantfartyg, nogre
spiise skiip ath skicke thiit med miöl och
malt, ath vndsettia szamma skiipzflotta med.
Gust. l reg. 10:126.
Spissläde, m. Anders slatthe them
ple-ghar oredeliga bescatthe paa theres fische,
saa at han far ther wth tiil them medh iij
eller iiij spisze slædhar nær the fiskia och
trwghar them tiil ath the skula fylla them
medh fisch. Gust. 1 reg. 3:215. hade iagh
med migh en spijsesläde fullan med maath
och malt och humbla, så mykit 3 hästar
förmåtte draga. Rääf Ydre 3:413 (1594).
Spisvaror, f. pl. Matvaror. Spisvarorna
äro temmeligen välfale. Schroderus Uss.
C 2 a.
Spit, n(?). 1. Spe, skymf, förargelse.
[Mnt. spit, E. spite.] ther bliffue liggendis,
huar man tiil spott, spiit och hånhett. Gust.
1 reg. 11:198. een part ther öffuer lijffuet
tilsettia måtte, Konung Gustaff til ingen ringa
skadha, nachdeel, håån, spott och spijt.
Tegel Gust. 1 hist. 2:40. bleff förbenembde
skipsfolck Konung Gustaff til spit och
för-treet ledne och uppeholdne. 2:71. — 2.
såsom prep. Trots, i trots af. Saa ære wij oc
then mene man i Swerige tiil synnes holla
oc wyrda honom ther före (Gust. Eriksson
för konung), som wy honom sact hafwa,
spiith eder (Gust. Trolle) oc alla hans
owæ-ner. Gust. 1 reg. 1:161. iagh sköth spit
dem alla (de öfrige skyttarne) denn hvitha
båcken för dem sin koss att knall och fall
blef ett. HSH 28:358 (1663).
Spita, tr. Göra spe af, håna. [Mnt.
spiten.] Han med spott then elende Katte
spijtte. R. Foss 93.
Spital, se Spe tal.
Spitfisk, se Spe t fi sk.
Spitisk, adj. Spefull. [Mnt. spitesch,
T. spitisch.] du giffuer dine passioner och
impotentiam animi tillkenna medh en hoop
och spitiske ordh: kraslare, skråla, skrika,
kinka &c. A. Oxenstjerna Bref 2:345.
Spitord, n. Speord, stickord. Lind Ord.
Rietz.
Spits, se Spets.
Spjelka, tr. Klyfva, spränga. Samson
meente, thet han moste döö af törst, men
Gudh spielkade een oxletand uthur en ruten
åsnekinboga, at ther rann vatn uth.
Schroderus Kors. 315.
Spjelke, m. Spjele. the bladotta
vijn-qvistar stödier han medh spielkar.
Comenius Tung. 439.
Spjerna, tr. Sparka. [Isl. sperna.] En
leghedrengh skall och han haffwe spiernedh
ihiäll. Hist. handl. 13. 1:133 (1564). Slå til,
spiern, stööth, trampa och stick! S. Brasck
Ap. gern. I 3 b. Och somliga han spjernte
och somliga hanslog. Sv. folkv. 1:21. han
slåår ifrå sigh medh händerna ... och
spier-nar med fötterna. Petrejus Beskr. 4:6.
Konungen ... sparn hänne omkull medh sin
foot. Brahe Gust. 1 kr. han sparn henne
medh fötterna uthur cammaren.
Schroderus Albert. 1:148. kalfven om sig sparn.
Moræus 455. hans kiäre barn som hundar
skulle spiernas. Spegel G. verk 48. jag
spiernar tig, som trasa, för min fot.
Kolmodin Qv. sp. 1:254.
Spjolka, intr. ? När de (gåsungarne) bli
så gamla, at de börja spiolka, bör man gie
dem kornmalt, ty de äro svagast under
spiolketiden. Dahlman ill. (I 2:a uppl.:
"spielka", "spielke-tiden"; med avs. på
betydelsen jfr: så snart the (gåsungarna) börja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
