Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V - Vindfall ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Vindfall
— 975 -
Vinna
41:11. (öfv. 1878: fri plats.) genom trappor
och vindstenar (kommer man) up i the öfre
sparlagh. Comenius Tung. 544.
Vindfall, n. Vindfälle. Stjernman Riksd.
3:1966 (1686).
Vindryckja, f. Vindrickande. [Isl. [-vin-drykkja.]-] {+vin-
drykkja.]+} Noah ... wardt genom wijndryckio
förraskat. L. Petri Dryck. C 2 b. vthi theras
wijndryckio quädha the om mig. Dav. ps.
69:33. Bewijsa icke tin mandoom med
wijndryckio. Sir. bok 3i:30.
Vindsten, se Vindelsten.
Vindvart, adv. Lovart. [T. windwärts.]
brukade fienderne all sin flit, til att komma
i vindvardt för (taga loven af) the andra.
Tegel Gust. 1 hist. 2:«2.- the Lübeskas
skepzflotta ... ville komma sigh i vindvart
för the andra. Girs Gust. 1 lcr. 153.
Vindöga, n. I m p 1 u u i u m, windöga som
är på taket. Var. rer. voc. G 5 a. Stolts
Narva ... genom vinnelögat såg. Eurelius
Vitt. 86. (Jfr Vind elag.)
Vinengte? formelte käril kom j
drykken-skappe j thrætte med her henrich akasonsz
fogthe ... och her Hendrikx fogthe ...
til-manadhe honum ath slotz (slåss) med siigh
på marken til thess han sielff bar vp
vinen-gien och fick noget til hwgh. Gust. 1 reg.
4: 49.
Vinge, m. [Fsv. D. (Kalkar) =] 1.
Flygel, krijgshären ... ställes i een ... medh
vingar ombevarat slachtordning. Comenius
Tung. 708. Högre vingen ... vann segher,
men then vänstre tappade. Schroderus
Liv. 57. Förbundzbrödernas häär var
förordnat uppå vingarna. Ders. 403. Hertig
Bernardts vinga var på flychten. A.
Oxenstjerna (HSH 33:56). — 2. Half dörr, halfva
af en dörr. döranar ... hadhe twå wingar
the man vp och til lät. Hes. 41:24. (Öfv.
1878: hvarje dörr hade två blad, som båda
kunde sammanvikas). — 3. Tillbehör till
ett altarkläde. [Isl. vængr, a side cloth ön
the altar. Cleasby-Vigfusson. Mnt. vlogel,
Seitenbehang des Altars. Schiller-Lübben.]
Een vigd Altarsteen, Item ett paar Arniske
vingar — ett par silckes vingar, Item ett par
hvijta vingar om fastetijd (jfr Fasteduk).
Fant Observ. 83,34 (1516).
Vingirig, adj. Begifven pä dryckenskap.
wijngirugh. NT 1526 1 Tim. 3:3.
Vingrop, f. En man plantadhe en
wijn-gårdh ... och grooff en wijngroop. NT 1526
Marc. 12:1. (Bib. 1541: press.)
Vinhemtare, m. Vinbergare.
Wijnhemp-taren skal affhemta vthi korghen thet ena
effter thet andra. Jer. 6:9. Wijnhemtare
skola komma offuer tigh, the ther intet skola
leeffua tigh effter sigh. 49: 9.
Vinhemtning, f. Vinbergning.
Förderff-uaren är fallen in vthi tina sädh och
wijn-hemptning. Jer. 48:32.
Vink, n. Blink, blick. Titan (solen) ...
tusan kärlekz vink til väna jorden kastar.
Spegel G. verk 177.
Vink? jagh skal eder lära veeta vinck.
S. Brasck Förl. sonen 13 a. (Jfr H v i n k a,
gnälla, tjuta.)
Vinka, intr. Blinka, klippa (med ögonen).
[Mnt. wenken, T. winken.] iach skal winka
til tich med mijn öghon. Dav. ps. 1536 32:8.
Een löösachtigh menniskia ... winkar medh
öghonen. Ord. 6:13. Then ther winkar medh
öghonen han kommer wedhermödho åstadh.
10:10. Amor täcks vincka med öga.
Stjernhjelm Fångne Cup. 3 intr.
Vinka, intr. ? hvincka, subterfugere.
Comenius Tung. index.
Vinkaktig, adj. Blinkande, vinckachtighe
ögon (oculi innuentes). Hambræus B 2 a.
Vinkel, m. Vrå, gömsle. [T. winkel.]
Hwar winckel full medh snare. En liten
Crön. K 3 b. Så ville vy honom så hemligh
taga Och bort i någon vinckel draga Och
der honom hemligh grafua nedh. Tisbe 45.
förholla sigh hemma i huset, och ... icke
ränna i hvar vinckel. Schroderus Kysk.
speg. F 2 b. tå församblar sigh myckin osundh
vätska i alla vincklar uthi menniskiones
kropp. Colerus 1:878.
Vinkel messa, f. [T. winkelmesse.] Se
Vråmessa. Raimundius loi.
Vinkepil, m. Skäkta? Gudh igenom
Sathans vinkepijlar (vibrata Satanæ spicula)
understundom tilstäder vår tro ... lidha någon
anstööt och anfechtning. L. Paul. Gothus
Föret, till Gyllenhjelms Fängelseskola A 3 a.
— Ordet förekommer äfven såsom
personnamn [jfr D. Vinkepil, "et menneske med
altid blinkende øjne" Moth, se Kalkar.]:
Jöns Nielszon winke piill. Gust. 1 reg. 10:
204. En person i Messenii Signill kallas
Winkepijl.
Vin kypare, m. Kypare. [T. weinkiiper.]
Vijnjcüper. HSH 31:3» (1663).
Vinlösa, f. Brist på vin. göra messofall
för wijnlöso skul. L. Petri 1 Sänd. B lb.
Vinmost, m. Drufsaft, vin. [T. [-wein-most.]-] {+wein-
most.]+} all betsta wijnmost ... haffuer iagh
giffujt tigh. 4 Mos. 18:12.
Vinn, m. Vinning, fördel. [Mnt. win,
T. gewinn.] Ath Fursterne toge så rijket
in, Giorde the icke för theris vinn. Hund
Er. 14 kr. v. 483.
Vinna, tr. och intr. [Fsv. Isl. vinna, Mnt.
winnen.] 1. Tillvinna sig, eröfra, intaga.
belägg stadhen och win honom. 2 Sam.
12:2d. bolwerck göra och winna fasta städher.
Dan. 11:15. — 2. Öfvervinna. The skola
strijdha medh Lambena, och Lambet skal
winna them. Upp. 17:14. the skola icke
giffua wunnet (gifva tappt), eller förtwifla.
L. Petri 1 Post. R 2 b. dieffuulen ...
giffuer icke ther medh wunnet, at han en gång
är affdriffuin, vthan han kommer skarpare
jgen. Ders. Y 3 b. — 3. Öfverbevisa, tiltala
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
