Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tionde Kapitlet. Om eskimåerna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
så länge, tills de kommo till en gårdsinhägnad. Då voro de komna
till Gardar, der fordom var Grönlands biskopssäte. Här voro de
öfver vintern, och nästa år kommo de till Island [1].
Berättelsen får väl tolkas så, att de båda förnämliga
skeppsbrutna isländarne blefvo räddade af eskimåer och förda
till Gardar.
Jag har här anfört allt det väsentliga, som de isländska
sagorna innehålla om skandinavernas förhållande till
eskimåerna (trollen, skrälingarne) i Grönland. Häraf följer, att
våldsamma sammanstötningar någon gång inträffat dem
emellan, men huru man häraf kunnat spinna fram sagan om
utrotningskriget mellan de båda folken, begriper jag ej.
Visserligen säger Ivar Baardsön i sin bekanta beskrifning om Grönland,
att han utsändts att utdrifva skrälingarne från Vesterbygden,
som numera helt och hållet innehades af dem. Men då han
kom dit, fann han intet folk, hvarken kristna eller hedningar,
men i stället förvildad nötboskap och får. Med kännedom om
grönländarnes sinnelag kan man väl betvifla, att de anfallit
och utrotat nordmännen (hvilket ej heller Ivar Baardsön
påstår), men deremot kan man vara fullt förvissad om, att
de i så fall ej skulle lemnat ett enda lefvande tamdjur
qvar. Just dessa i Vesterbygden kringirrande förvildade
djur synas mig, i fall ej denna del af Baardsöns berättelse,
såsom troligt är, beror på ett fullkomligt misstag, vara ett
bevis på, att nordmännen der dött af sjukdom eller kanske
någon vår dragit ut på en Vinlandsfärd, från hvilken de ej
återkommit, eller, hvad som är ännu sannolikare, med barn
och qvinnor, liksom grönländarne ännu i dag pläga göra,
lemnat sina vinterbostäder för att idka sommarjagt och fiske
i det inre af fjordarne. Lätteligen kunde det då hända,
att de vid vinterbostäderna qvarlemnade hundarna, sedda på
afstånd, blifvit tagna för får och andra kreatur.
Hvad Österbygden beträffar, så finnes ej det ringaste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
