Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- 19. Svaret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Nittonde kapitlet.
SVARET.
Det mulnade hastigt och såg ut att snart bliva
åskregn, då Pollyanna skyndade sig nedför
Pendletonkullen. Halvvägs till hemmet mötte hon Nancy, som
hade med sig en paraply. Molnen hade då redan
ändrat riktning, och regnskuren var ej så överhängande.
”Ovädret drar sig visst åt norr”, förklarade Nancy
och såg på molnen. ”Det trodde jag hela tiden, men
fröken Polly ville prompt, att jag skulle gå med den
här till Pollyanna. Hon var orolig för dig.”
”Jaså?” mumlade Pollyanna frånvarande och
började i sin tur betrakta molnen.
Nancy fnyste till. ”Du begriper visst inte, vad det
betyder, att fröken Polly är orolig för dig, barn.”
”Det betyder väl, att hon är orolig, det är klart —
vad skulle det annars betyda?”
Nancy skakade på huvudet.
Jaså, men jag ska tala om för dig, vad det betyder.
Det betyder, att hon börjar på att bli som en människa
— att det börjar bli folk av henne, och att hon inte
bara gör sin plikt mot dig hela tiden.”
”Kära Nancy”, invände Pollyanna, ”moster Polly
gör alltid sin plikt. Hon är en mycket plikttrogen
kvinna.” Omedvetet upprepade hon de ord, som John
Pendleton uttalat för en halv timme sedan.
Nancy skrattade.
”Det har du rätt i; det har hon alltid varit. Men
nu har hon blett mer — se’n du kom.”
Pollyanna såg mycket allvarlig och fundersam ut.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Jan 28 11:08:10 2024
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/pollyanna/0128.html
