Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MODERLIGHETENS SORGER OCH BROTT. 279
slutna och då och då sakta jemrande sig, likväl tyckes
det, som om det stackars offret sade till dem: »Tag lif
af mitt lif, drick min blod med min mjölk!» Detta är
bilden af mer än en utfattig moder. Hvem af oss har icke
blifvit gripen af djup sorgsenhet, då vi stego in i ett
eländigt vindsrum och sågo för oss, hopträngda inom det trånga
kyffet, fyra eller fem barn, sträckande armarna mot en
gulblek och mager qvinna, åt hvilken de skreko: »Mamma,
jag är hungrig. Mamma jag fryser!» Det händer då mången
gång att smärtan och bekymren utöfva på dessa
olyckliga varelser en verkan, som förefaller oförklarlig; man
kan stundom få se mödrar, hvilka slå sina barn då de
hungrande skrika efter bröd. Tror man väl att det är i
vredesmod eller af känslolöshet? Nej, det är af förtviflan
öfver att se dem lida och icke kunna stilla deras hunger.
Hon slår dem, för att icke längre nödgas höra det
smärtans rop som söndersliter henne. Andra åter säga åt den
äldsta dottren, som ibland kan vara en tioåring: »Tag dina
små syskon med dig ut och försök att skingra deras
hunger, genom att gå kring gatorna med dem.» ’ Och så
begifva sig de små stackrarna ut och ströfva ikring på stadens
gator i regn och smuts, och den äldsta systern, eller
rättare den lilla tioåriga modren, åt hvars vård de blifvit
anförtrodda, släpar dem med sig på offentliga platser. Hon
gråter med dem, ty hon är också såsom de hungrig, men
hon vågar likväl icke vända hemåt, ty modren har sagt:
»Jag kan ingen mat skaffa er före qvällen.» Det blir qväll,
de små vända tillbaka till hemmet, men tyvärr har fadren
icke fått ut sin dagspenning eller också är han icke
hemkommen, och ett fat af sämsta slag grönsaker, hvaraf
knappast en person skulle kunna bli mätt, utgör nu hela
familjens måltid. Hvad gör modren? Hon äter icke! Ibland
kan det äf\en hända att äldsta flickan, som med ögonen
mönstrat den klena anrättningen, säger åt modren: »Jag
är inte hungrig.» Modren förstår henne, kysser henne,
och de båda uthungrade varelserna gå att lägga sig
tillsammans på den hårda bädden, som utan tvifvel är af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
