Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XIV. Willfred Lester får sorger
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221
med en ren, mäktig passion, beslägtad med den qvinnorna
kunna hysa.
De hade ej träffat hvarandra på fyra år förrän han
återvände till Danesheld; ej en enda gång hade Wilfred
varit der på besök under sin militäriska bana. Han hade
tillfälligtvis sett sin fader och lady Adelaide i London och
funnit det vara nog. Sålunda råkades han och Edith nästan
såsom främlingar. Den vackra, blonda flicka som han
betraktat som en syster tycktes honom nu vara en helt annan
person; den nuvarande eleganta unga ladyn och den fordna
skrattande förtroliga flickan voro ej desamma.
Några månader offrades åt lyckliga drömmar om en
kommande sällhet, och derefter talade Wilfred Lester med sin
far. Sonens meddelande gjorde honom i högsta grad
förlägen. Han kunde ej ha någon invändning mot Edith; hon
var af lika god familj som , hans son (det kunde nästan
sägas af samma familj), och det var otvifvelaktigt att hon
skulle ärfva en nätt förmögenhet vid öfverstens död, ty
hon var hans enda barn. Öfverste Bordillion hade nu varit
i Indien i många år, med få utgifter, men
förvärfvan-de mycket. Hvad som gjorde mr Lester förvirrad var hans
andel i affären. Wilfred i sin ifver påstod att de kunde
lefva på ingenting — så godt som ingenting. Han
önskade ej sätta sin far i bryderi; blott denne lemnade honom
ett aldrig så ringa anslag, skulle de veta att göra det stort
nog. Edith hade sagt så.
— Men ni äro båda mycket för unga att gifta er,
sade mr Lester.
— Jag är tjugotre år, svarade Wilfred. Edith är
endast två år yngre.
Lady Adelaide gynnade först förslaget. Om öfverste
Bordillion ville bevilja dem en årlig inkomst, och de kunde
vara nöjda, stackars varelser, med en koja och ett hjerta,
hvarföre då ej låta dem gifta sig: det skulle medföra en
stor fördel — Wilfreds aflägsnande för alltid från Dane
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
