Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romas kristna katakomber.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
anstiftan af en viss Chrestus — hade endast öfvergående
betydelse, och snart finna vi åter båda religionernas
bekännare i sina gamla kvarter i Trastevere.
Värre blef förföljelsen under Nero. Det är
egendomligt att denne kejsare, ensidigt riktad på det estetiska som
han var och utan alla religiösa intressen, utan sinne för
Romas storhet och utan känsla för nödvändigheten att
med alla medel värna den romerska anden, skulle blifva
den förste som förföljde de hittils både lagligen och
faktiskt tryggade kristna. Dessa förutsågo redan innan
förföljelsens utbrott, att den skulle komma. »Tiden är att
domen skall begynnas på Guds hus», säger Petrus i sitt
första bref, som skrefs kort före denna tid. Måhända viste
de, att de hade mäktiga fiender, som talade mot dem hos
kejsaren. Man har i förföljelsen velat se ett verk af Neros
hustru Poppæa, hvilken skulle hafva varit judisk proselyt,
sålunda en yttring af judarnas hat mot de kristna, som
äfven på andra håll under liknande omständigheter röjde
sig på liknande sätt. Detta är dock ej bevisadt, och
historieforskaren kan aldrig vara nog sen att tro dylika
påståenden. Som bekant var förevändningen till den romerska
förföljelsen, som företedde så många förfärliga skådespel
— satta i scen af kejsarens otyglade, af dryckenskap och
utsväfningar förstörda fantasi — den förfärliga eldsvåda som
64 f. Kr. härjade en stor del af Roma och som kejsaren
skylde de kristna för. Neros förföljelse hade berott på »en
enda mans grymhet», ej på lag och rättslig undersökning,
och inskränkte sig till Roma, ehuru föredömet verkade
på flera ställen och gaf massorna anledning att gjuta de
kristnas blod. Uppenbarelseboken, där det »stora djuret»
är Nero och där »skökan som sitter på de sju bärgen» är
Roma, har bevarat en genklang af det hat mot tyrannen,
som dessa olyckor ingifvit alla kristna. Och Nero, sade
vidare den kristna folktron, var ej död; han hade flytt
bakom Eufrat och skulle engång såsom Antikrist rycka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
