Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Romas kristna katakomber.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nödvändigt för den kristna kyrkan att kläda sina åskådningar
och hemligheter i bild; det vill säga under de tre första
århundradena. Att döma efter spåren hos kyrkofäderna,
har den sitt ursprung från Alexandria, denna märkvärdiga
stad der hellenism, judendom och kristendom efter
hvarandra funnit ett gästvänligt mottagande, men också alla,
hvar och en i sin ordning, måste bekväma sig att mottaga
lån från det fornegyptiska, af bilder och symboler
genomsyrade väsendet. Där föddes denna allegoriskt-mystiska
uttydning af både de judiska och kristna heliga skrifterna, som
funnit sitt renaste uttryck hos Philon och Origenes; där
diktades af de båda religionernas bekännare, från första
århundradet efter Kristus, en del af dessa märkvärdiga, på
grekisk vers skrifna krönikor öfver samtida händelser, som
sedan omgåfvos med skenet af en vördnadsvärd ålderdom och
kallades Sibyllinska böcker.[1] I den åttonde af dessa böcker
finnas trettiofyra verser (217—250), som äfven anföras i det
af Eusebius bevarade tal, kejsar Constantinus höll till
kyrkomötet i Nikaia och som innehålla ett så kalladt akrostik,
det vill säga, att begynnelsebokstäfverna bilda
sammanhängande ord. De första sex raderna lyda i urskriften:
Ιδρωσει γαρ χθων, χρισεως σημειον οτ εσται
Ηξει δ’ουρανοθεν βασιλευς αιωσιν, ο μελων
Σαρχα παρων πασαν χριναι χαι χοσμον απαντα
’Οφονται δε θεον μεροπες πιστοι χαι απιστοι,
’Υφιστον μετα των αγιων επι τερμα χρονοιο
Σαρχοφορον φυχασ τ ανδρων επι βηματι χρινει.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
