Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sagan om den stora jätten Bam-Bam och feen Viribunda — av Alfaro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När han sprungit uppför de breda, vita
marmor-trappor, som ledde till det kungliga
slottet, fick han se sin fader, konung Basilius,
som stod i dörren och rökte pipa.
»Ser du, pappa, vad jag har fått», ropade
prinsen och visade fram vasspipan.
»Såå, av vem har du fått den?» frågade
konungen och smålog.
»Den har jag fått av Toto», sade prinsen,
»den lille gossen, som vaktar dina får där ute på
ängen. Tycker du inte, att jag bör ge honom
någonting igen?»
»Jo», sade konung Basilius, »det bör du nog.
Vad vill du ge honom?»
»Jag har tänkt», sade den lille prinsen, »om
jag kunde få be honom att komma in i
trädgården i morgon och bjuda honom på äpplen
och druvor och plommon?»
Konungen tvekade först, men till slut gav
han sitt tillstånd därtill. Och så fick den lille
herde-gossen komma in i den underbara, härliga
trädgården, som han längtande blickat in uti,
och fick leka med konungens son och bli
trakterad med de präktigaste frukter, medan en av
slottets tjänare gick där ute på heden och
vaktade fåren under hans frånvaro. Och den lille
prinsen fick den fattige herdegossen så kär, att
han sade till konungen, sin fader, att Toto var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
