Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den evangeliska missionens första uppspirande - C. Luthersk mission på 1700-talet - Hans Egede
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 74 -
som eljest måst blifva ett rof för hundar, räfvar och roffåglar, en
ordentlig begrafning. I synnerhet har du undervisat oss om Gud, huru
vi skola blifva salige, så att vi med glädje kunna dö och vänta ett
bättre lif efter detta».
Efter detta bekymmerfulla år fick Egede nya sorger. I maj
månad 1733 — innan ännu koppornas härjningar hade upphört —
kommo tre herrnhutiske bröder till Godthaab för att börja en
mission bland eskimoerna. Egede mottog dem hjärtligt och bistod
dem på allt sätt och vis. Ja, då också de, efter att troget hafva
deltagit i vården om de sjuke, den ene efter den andre angrepos af
kopporna, måste Egede och hans hustru vaka också vid deras
sjukläger. Icke desto mindre kom intet kärleksfullt samarbete i gång.
Egede fann deras lära osund, och »bröderna» förklarade honom för
att vara oomvänd, höllo — ehuru lekmän alla tre — nattvard för
sig själfve och blygdes icke för att utslunga fula, osanna
beskyllningar mot honom.
Under dessa mångfaldiga vedermödor fann Egede sina krafter
aftaga. Då därför hans son Poul, efter att hafva studerat i
Köpenhamn, återkom till Grönland, beredde han sig på att i dennes
händer öfverlämna missionsarbetet på Grönland för att själf i hemlandet
verka för missionens sak. Sonen var bättre hemmastadd i språket, än
fadern — Poul Egede öfversatte sedermera nya testamentet på
grönländska och anses för den störste kännare af detta språk som
någonsin funnits — och egde i alla afseenden anlag och förmåga att
fortsätta sin faders verk. Dock blef Hans Egede ännu kvarhållen genom
sin hustrus svaga hälsotillstånd; efter en långvarig sjukdom dog hon
den 21 december 1735. I Gertrud Rask förlorade Egede en ovanlig
hustru — en kristen hjältinna, hvars namn städse skall lysa i
missionens historia såsom ett föredöme för missionärshustrur — och
förlusten gick honom så hårdt till hjärtat, att han svårt insjuknade och
måste utstå de svåraste anfäktelser, innan han genom bönen fann hvila
i Guds barmhertighet.
Den 29 juni 1736 höll han sin afskedspredikan öfver de
vemodsfulla orden: »Men jag sade: Förgäfves har jag arbetat; fruktlöst
och fåfängt har jag förspillt min kraft; men min rätt är hos Herren,
och min lön är hos min Gud» (Es. 49: 4). Jämte sina tre yngre
barn och sin hustrus lik lämnade han Grönland. Men hans hjärta
släppte icke Herrens verk. »Liksom jag icke för timlig fördel och
nytta reste till Grönland,» skref han, »så har jag ej heller för timlig
fördel eller nytta rest därifrån; utan Guds ära allena och dessa van-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
