Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Litet historia - 2. Förföljelsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10 LITET HISTORIA.
Bergzwerkens befordring begifva, dhe skole dheras Torp unnas, eller
aff visse Män tildehlas att byggia uppå » — — — Men så frampt dhe icke
hafva dhet upsåth och sådant medh gerning betvga: Eller ock at dheras
byggiande befinnes Landet och Bergzwerken mera hinderligil än befoder-
ligit, dherom Laghmännen, Häradshöffdingen och Nembden ransaka och
döma skole, tå må hans Byggning och Torp utrijfwas och affskaffas,
theras Sweder med säden dhem ifråntagas, och hvar nogon sedan finnes,
att uthan tillståndh dher arbeta och byggia igen, then skal fängslas, hans
Bvggning upbrännas och hafwe dher hoos för gjordt sitt Arbete, och hwad
boos honom och i hans werie finnes till treskiptes, Oss, interresserade
Landet eller Häradet, så och åklagaren.»
Sedan den nya förordningen utgifvits, inkommo mnu-
mera sällan klagomål till regeringen öfver finnarnes fram-.
fart, ty de svenska bönderna och bruksegarne, som för
sina fordringar vunnit stöd i allmän lag, anklagade finnarne
vid häradsrätterna och befriade sig ifrån dem, sedan synenäm-
den afgifvit sitt utslag och rätten sin dom. En annan para-
graf säger:
»Dher och nogon Bonde här effter tilstädier nogon Finne heller
nogon annan at byggia och boo således (d. ä. till landets och bergs-
brukets skada) på sin Skogh, som sagdt är, han skall första gången
plickta med 40 Daler Sölfwer Mynt; kommer han oftare igen, tå skal
han straffas till Galgen, dher Wij honom icke willia benåda och par-
donera.»
Denna öfver höfvan stränga lag och dess hårda till-
lämpning väckte nationalhatet till lif. Svenskarne sökte för-
drifva från sina skogar de icke skattlagda finnarne, men
dessa gjorde segt motstånd. Sägnerna bevara minnet af
många blodiga dramer, hvari å ömse sidor yxan och lod-
bössan spelade hufvudrollerna. Som emellertid den för till-
fället förlorande parten vanligen hämnades, hafva de båda
nationaliteterna ingenting att förebrå hvarandra. Flere af
de finska deltagarne i dessa strider nödgades biltoge fly
öfver till Norge och funno der skydd hos sina stamförvandter.
Skogsordningens stränga bud angående svedjandet kunde -
dock ej länge följas. Den 13 dec. 1673 utkom en förord-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
