- Project Runeberg -  William Shakespeare : liv, drama, teater /
77

(1924) [MARC] Author: August Brunius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

man tror icke ett ögonblick på vad som sker, det
hela mynnar ut i fantastiskt sprattel av
marionettfigurer. I Shakespeares tidigaste komedier kan
man finna en viss släktskap med detta tomma
virtuosen; men han överger det snart.

Sålunda är det icke blott naturligt utan
nödvändigt att Shakespeares närmaste samtida och
föregångare äro döda och att han ensam lever. De
försök som gjorts att blåsa nytt liv i dessa
dramaskrivande herrar — en Ben Jonson, en Ford, en
Massinger — äro alldeles förfelade. De tillhöra
sin tid och litteraturhistorien: stoft.

Med ett enda undantag: Charles Marlowe. En
ung vild student, död vid ett kafégräl 1593 efter
endast sex år av feberaktigt arbete, han är den
väldiga portalfiguren till hela den moderna
dramatiken — Acke Shakespeare. Han är en teaterns
Johannes, en våldsam personlighet som riktar blicken
framåt och gör slut på de sista resterna av
medeltidens oreda -och pedanteri. Vad han uträttat är
stort men kan ändå anges i några få ord: han har
gjort dramatiken till konst. Han fann före sig
dramer av de arter som här ovan skisserats, lärda
och blodlösa samtal och grovt folkliga
blodshistorier, nödtorftigt dramatiserade. Han lämnade i
arv till Shakespeare en dramatisk form av ett
majestät i resningen och en poetisk detalj ering som
voro svåra att överträffa. Man skulle kunna ange
de två förnämsta dramerna Tamburlaine the Great
och Doctor Faustus som dramer om
övermänniskan: överallt i dem rör sig en lidelse över all måtta,
en feberaktig åtrå att vidga tidens och rummets
och personlighetens gränser till det yttersta. Man
ser ofta citerade dessa rader ur Tamburlaine som
äro på en gång ett motto över dramat och en
själv-karaktäristik av författaren:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 19:37:06 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/shakebrun/0079.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free