Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dit och äfven hem igen, hvarefter vi åtskildes. Oaktadt
jag de följande dagarna ströfvade omkring Engsgård,
lyckades jag dock icke få träffa henne.
Berta sysselsatte dag och natt mina tankar. Jag
glömde studierna, framtiden och allt, och öfverlemnade
mig utan motstånd åt behaget att tänka och drömma om
en vacker flicka.
Slutligen hade man vid prostgården fäst
uppmärk-samhet vid mina långa vandringar. Flickorna skämtade
deröfver, och professorn yttrade en söndagsmorgon vid
frukosten:
— Jag tror, att Fredriksson glömt bort, att han
skall taga studentexamen i höst. Jag kan icke erinra
mig, att jag på länge sett dig taga i en bok.
För att dölja min förvirring drack jag två glas
och steg så hastigt upp, att jag höll på att stjelpa
omkull hela frukostbordet, då prosten yttrade, vänd till sin
hustru:
— Följer du med till Engsgård i eftermiddag? Det
lyses i dag för första gången för August Lagerskog och
Berta Engberg. Bröllopet kommer att stå strax efter
tredje lysningsdagen.
Under det jag sprang en mil för att titta på Bertas
boning, hade jag alldeles förgätit, att hon skulle gifta sig.
Hos en yngling vid min ålder kunna känslorna sägas
vara så barnsliga, att de endast sträfva efter det, som
tillfredsställer ögonblickets önskningar. Ungdomens
tycken hafva icke någon framtid: i stunden lefva de och dö.
Prostens ord om lysning och bröllop slogo också ned
öfver mig såsom en åskknall. Hvad jag erfor, var
egentligen bestörtning, mera än smärta, ehuru jag då ansåg
mig utstå ett af de grymmaste lidanden, som kunde träffa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
