Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
någon mensklig varelse. Jag skulle nödvändigt gå i kyrkan,
jag ville med egna öron höra lysningen afkunnas och med
det samma tömma den bittra kalken till sista droppen, så
tänkte jag och ansåg mig sjelf såsom den olyckligaste
af alla de olyckliga, som fäst sitt lijerta vid en ung,
vacker flicka.
Det var en afgjord sak, att jag för första och enda j
gången i mitt lif var fattad af kärlekens makt och att
jag intill min död skulle begråta förlusten af den, jag
älskade.
Lotta gycklade helt obarmhertigt öfver, att jag
hoppat högt upp på stolen oah varit nära att knuffa om
kull bordet, för att prosten talade om Bertas lysning.
Jag kände mig vid hennes skämt så illa till mods, att
jag varit frestad att börja gråta, i fall ej stoltheten
till-bakahållit tårarne.
När frukosten ändtligen var slut, erbjöd mig Lotta
att få köra schäsen, i hvilken hon skulle åka till
kyrkan. Trots allt hennes ordande om mitt melankoliska
utseende, antog jag tillbudet.
Jag afhörde lysningen utan att dö, men
öfvertyga-de mig sjelf likväl, att jag nu var så olycklig, jag
kunde blifva.
Hädanefter skulle jag icke låta bedåra mig af
någon qvinna; jag skulle i stället sky dem alla.
Dessa hemska beslut på förmiddagen hindrade mig
likväl icke att, sedan prosten och prostinnan rest till
Engsgård på eftermiddagen, skratta rätt hjertligt med
ungdomen.
Några dagar derefter var det prostens födelsedag.
Alla sockenborna kommo för att gratulera honom, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
