Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Arbetsförmedling av aktuarien fil. d:r G. Huss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Arbetsförmedling.
Det är för samhället lika viktigt som för den enskilde, att denne
erhåller en sysselsättning, för vilken han lämpar sig. Omsorgen
härom är givetvis främst individens egen sak, men då stora
svårigheter ofta möta för arbetsgivaren att vid visst tillfälle anträffa just
den arbetskraft han behöver och för arbetaren att finna ledig och
lämplig plats, så har erfarenheten visat, att särskilda anordningar
på detta område äro erforderliga. Dessa åtgärder pläga
sammanfattas under benämningen arbetsförmedling, d. v. s. sättet för den
mänskliga arbetskraftens tillvaratagande och anbringande i lämplig
sysselsättning.
Äldre anordningar för arbetsförmedlingar i Sverige.
Det under medeltiden efter hand utbildade skråväsendet, som
innebar en systematisk och genomförd organisation av det
yrkesmässiga arbetet, ägnade stor uppmärksamhet åt arbetsförmedlingen.
Särskilda föreskrifter funnos för gossens antagande som lärling, för
hans utbildning och befordran till gesäll och mästare. Antalet
lärlingar och gesäller för varje mästare var begränsat, och skrået hade
sig ålagt att sörja för att rekryteringen av arbetare skedde i mån
av behov och efter duglighet. Själva förmedlingen av arbetskraften
omhänderhades antingen av någon skråets tjänsteman eller ock den
s. k. oldgesällen, som var arbetstagarnes förtroendeman och med
avseende å arbetsförmedlingen hade att följa de för skrået
fastställda bestämmelserna. Dessa anordningar avsågo ej blott
fördelningen av arbetskraften på vaije särskild plats, utan lika mycket
utjämnandet av tillgång och efterfrågan mellan olika orter, vilket
var så mycket nödvändigare, som den s. k. gesällvandringen då
utgjorde ett nödvändigt led i yrkesarbetarnes utbildning.
Motsvarande om ock ej så detaljerade bestämmelser gällde
även tidvis beträffande andra slag av arbete. På landet måste
vaije arbetsduglig, som var obesuten, antingen taga plats hos en
bonde eller gå till yrkesarbetet i städerna. Bönderna kunde dock ej
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
