Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 4. Gyckelmakarna på Nya Gibbon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Men jag håller på tången», mumlade Worth
bistert och stack in den i munnen på den svarte.
Medan han drog, jämrade mannen sig och reste sig
halvt. »Ge mig en handräckning, någon, och håll
fast honom», bad förvaltaren.
Grief och Wallenstein grepo tag i den svarte från
var sin sida och höllo honom. Han spjärnade emot
dem och bet ihop tänderna om tången. Gruppen
vajade fram och tillbaka. Dessa kroppsrörelser i
den kvava hettan kommo dem alla att svettas. Även
den svarte svettades, men det var av våldsam smärta.
Stolen som han suttit på hade ramlat över ända.
Kapten Ward hejdade sig då han skulle slå i ett
glas åt sig och sade något uppmuntrande. Worth
bad sina medhjälpare stå på sig, och själv stod
han på sig, han bände på tanden tills det knakade
i den, och sedan försökte han dra.
Ingendera av dem lade märke till den lille svarte
mannen som linkade uppför trappstegen och stod
och såg på. Koho var en konservativ man. Hans
fäder före honom hade ej burit några kläder, och
det gjorde ej han heller, ej ens ett halsband. De
många tomma hålen i näsa, läppar och öron talade
om en för länge sedan död passion för att styra ut
sig. Hålen i de båda örsnibbarna hade ryckts ut,
men hur stora de varit såg man ännu av de
vissnade skinnlapparna som hängde ända ner på hans
axlar. Nu frågade han endast efter det nyttiga, och
i ett av det halva dussinet mindre hål i sitt högra
öra bar han en kort lerpipa. Omkring livet hade
han spänt ett billigt skärp, och mellan det imiterade
112
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
