Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - Katolska kyrkan - §26. Den kyrkliga organisationen och prästerskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
$ 26. Den kyrkliga organisationen och prästerskapet. 187
prelaters val, innan- eller utanlands, med skrifvelse eller
bud till Rom. Men Sten Sture d. ä. hade lyckats utverka
ett löfte af Innocentius VIII, att denne vid besättande af
lediga platser i Linköpings, Strängnäs” och Åbo stift skulle
ha riksföreståndarens kandidater i åtanke (biskopsdömet
omtalas dock ej särskildt), och Sten Sture d. y. uppgaf en
gång, att det var »så beställdt i Rom>, att ingen skulle
blifva ärkebiskop i Uppsala, som ej hade hans förord.
Stiften, hvilkas antal ej ökades, voro indelade i pro- Stiftsindel
sterier under en prost (prepositus), utnämnd af biskopen, "9°"
och församlingar under sina kyrkoherdar (kyrkioherra,
curatus). Landskapslagarnas kyrkobalkar tillerkände sockne
männen mer eller mindre fullständig valrätt (jfr s. 55);
äfven från 1400-talet har man direkta exempel på försam
lingens deltagande i val af kyrkoherde. Men ofta torde bi
skopen tillägnat sig utnämningsrätten och utöfvade den
alltid i vissa fall, t. ex. vid afsigelse, forflyttning o. s. v.
Enskild person, som byggt kyrka och försett den med un
derhåll, kunde erhalla jus patronatus, »fapurliker reetter»,
med rätt att hos biskopen föreslå präst. På sådant sätt
ha väl äfven de s. k. regala gällen uppstått, som redan
under medeltiden funnos till ett visst ehuru ej närmare
kändt antal.!
Landskapslagarnas kyrkobalkar hade, såsom redan
nämnts, antagits med folkets samtycke. Men när Magnus
Erikssons lagkodifiering närmade sig sin fullbordan, inlade
representanter för fem stift en protest mot alla förändringar
eller bestämmelser, som stodo i strid med kanoniska lagen,
synodal- och provinsialstadgar, liksom mot kyrkans och
prästerskapets privilegier. Landslagen fick i följd däraf
ingen kyrkobalk; åtföljes den af en sådan, är det vanligen
upplandslagens. Kyrkan hade under tiden fått en egen
representation och en egen lagstiftning.
Den svenska kyrkoprovinsens representation kallades Kyrkans repre
kyrkomöte eller concilium provinciale, hvilket periodvis, °°" ton. Kyr
cc Seas kométen och
! En och annan af prelaturerna vid domkyrkorna befunno sig prästamot.
i denna kategori.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
