Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Den svenska medeltiden i egentlig mening - Katolska kyrkan - §26. Den kyrkliga organisationen och prästerskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Statuta pro¬
vincialia.
Kyrkans in¬
komster.
Tionden.
188 Den svenska medeltiden i egentlig mening.
ehuru ingalunda regelbundet, sammanträdde, ofta nog under
den äldre medeltiden i Tälje. Det bildades af biskoparne
eller deras ställföreträdare samt ombud för domkapitlen
och prästerskapet! (procuratores capituli och testes synodales
eller procuratores cleri). Stundom ha äfven kloster haft
sina representanter, hvilka deltagit i beslut, som angingo
dem; den egentliga beslutanderätten tillhörde dock bisko¬
parne, ehuru äfven prokuratorernas samtycke stundom åbe¬
ropas. Besluten sammanfattades i statuta provincialia, utfär¬
dade i biskoparnes (eller deras och kapitelombudens) namn.
De inneböllo tillämpning af den kanoniska lagen på spe¬
ciella fall, ordnade gudstjänsten, själavård, kyrkotukt och
äktenskapsfrågor, tiondeuppbörd och biskoparnes rättig.
heter, prästernas testamentsrätt samt ekonomiska förhål¬
landen vid en kyrkoherdes frånfälle och en annans till¬
träde, berörde äfven undervisningen samt dess upprätthål¬
lande. Därjämte innehöllo de förbud mot vidskepelse och
ocker, sökte genom andliga straff att stäfja brott och öfver¬
våld i främsta rummet mot kyrkan och dess personer samt
upptogo i sammanhang därmed protester mot allt slags in¬
trång i kyrkans frihet.? — Inom hvarje stift höllos prästa¬
mot (synodi); äfven från sådana finnas statuter bevarade.
Prästerskapets förnämsta inkomst? utgjordes alltjämt
af tionden (jfr s. 56). En tredjedel fick med tiden socken¬
prästen öfverallt, de öfriga två tredjedelarna skiftades mellan
sockenkyrkan, biskopen och de fattiga, hvilken sistnämnda
del bonden i äldre tider fick behålla hemma hos sig. Efter
hand indrogs emellertid genom beslut af konung och råd
och med bekräftelse af påfven med eller utan deltagande
af stiftens invånare fattigtionden hel och hållen eller delvis
’ Kallelsebref 1412 5/4; fullmakt för prästerskapets ombud 1412
3/.; för kapitlets ombud 1441 ’4/,.
* En sammanfattning af de för Uppsala kyrkoprovins gällande
statuta provincialia gjordes genom ärkebiskop Nicolai Ragvaldi för¬
sorg i midten af 1400-talet. Den trycktes sedermera 1525 i Uppsala
(omtryckt i Nettelbladts Schwed. Bibliotec). Jfr Reuterdahls
ofvan anf. arbeten.
3 Om de kyrkliga inkomsterna se bl. a. H. Hildebrand, Sve¬
riges Medeltid I, s. 284 f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
