Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI. Kan månen under tidernas lopp sammanstöta med jorden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
118 KAS MÅNEN SAMMANSTÖTA MED JORDEN.
från solen i perihelium såsom den verkande orsaken, så får
man teoretiskt, såsom Delaunay och Adams hafva visat, blott
6 i stället för ofvannämnde 12 bågsekunder. Hur dessa båda
resultat förlikades, skall här icke vidare undersökas. Vi åtnöja
oss med hänvisning till det förhållandet, att månens närmande
till jorden är mycket ringare än hvad den första
undersökningen gaf vid handen. Detta kan emellertid vara likgiltigt för
frågan, huruvida månen någonsin kan falla ned på jorden; ty
denna katastrof blefve i sådant fall endast en tidsfråga.
Dock här får man trösta sig med Laplaces beräkning,
enligt hvilken aftagande! af jordbanans excentricitet fortfar blott
till en viss epok, då jordbanan visar sig nästan cirkelrund
hvarefter excentriciteten åter ökas, så att månen åter måste
långsamt aflägsna sig från jorden. Då denna epok inträder
efter 24,000 år, så ser .mail vid första ögonkastet, att det ej
har någon fara med jordens och månens sammanstötning.
Annorlunda förhåller sig saken, om man tager i
betraktande inflytandet -af de kosmiska motstånden i verldsrymden,
på de planetariska rörelsernas tangentialkomponenter inom
mycket stora tidrymder. Denna omständighet har författaren
på ett annat ställe bragt på tal1.
»Von den Uiirvvälzungen im Weltall» Wien, Hartleben 1881, påg. 54.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
