Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Skörd - 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7i
tyckte han sig känna igen att det var mors
blank-nötta ok, under vilket hon burit så många spannar
vatten, när den usla brunnen tröt om somrarna
som den alltid gjorde.
"Det är väl kvinnans sista gärning på en lång
arbetsdag", tänkte han, ty hon gick tungt och
långsamt, en liten smula bakåtlutad för att hålla balansen.
Men då han hunnit närmare, såg han att det var
en blivande moder.
— Vänta, ropade han åt henne. Hon stannade,
vände på huvudet och granskade honom. Det var
en utsocknes, och hans knäbyxor uppfyllde henne
med förvåning. Hennes min var mycket tillknäppt
och allvarsam.
Ansiktet var starkt fräknigt som ett orrhöneägg
och dessutom mörkskuggat av hennes tillstånd. Ett
nästan månskensvitt hår låg i små korta krusningar
över pannan. Den var hög och bred, dragen öppna
och rena, ehuru just nu synbart pressade av den
dubbla börda hon bar. Hon var mycket ung, nästan
ett barn, tyckte Daniel.
Denna unga kvinna som andades så tungt under
oket, talade till hans styrka, hans barmhärtighet,
hans vilja att beskydda, starkare än någon levande
varelse förut förmått det.
Han hälsade och drog av mössan så artigt som om
det varit mrs Edvin eller hans stöd i livet, mrs
Carlson själv. Det är första gången han blottar
huvudet, sedan han kommit in i den här berättelsen.
Hans panna hade samma höga välvning, och hans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
