Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SEIIET1LI.STANDET üNDEK CHRISTINAS TH).
387
de berättelser, man liar qvar, om osäkerheten nattetid på
hufvudstadens gator, att de begångna morden vanligast
under ruset föröfvades. Natten emellan d. ’21—22 Okt.
1640, berättar riksdagsprosten D:r Jonas Petri i sin under
riksdagen förda dagbok, funnos 10 menniskor ihjälslagna
på gatorna3); men så tilldrog sig detta under
krönings-högtidligheterna, då vin flöt ur flera springbrunnar och
folket hade fullt upp att dricka. Hvad angår det omdöme
om borgerskapets osedligliet. som man stödt på en ofta
upprepad mystisk historia 4), bevisar den icke mycket, då
man vet, huru lätt af ett fall utan svårighet kunna göras
flera. Yttranden från andra håll visa, att tvertom
sedligheten i hufvudstaden förvånade resande utlänningar. Chanut,
hvilken som fransk ambassadör 1645-—49 besökte Sverige,
uttalar sin förvåning deröfver, att i Stockholm fanns icke
mer än en krog, intet spelhus, ingen offentlig glädjeflicka
och ingen tiggare på gatorna, Detta är dock skrifvet före
fredens afslutande, och troligt är väl att förhållandet
något förändrats under de följande åren. Föga skäl torde
man deremot ega för påståendet, att osedligheten utbredde
sig äfven på landsbygden, förvildade folket, gjorde vägar
och stigar osäkra6). Samtidiga vittnesbörd intyga, att
3) Handl. rör. Sk. Hist. XXII. s. 220. — ’) Wieselgren
berättar, utan anförande af källa, att borgardöttrar började gå ut
på iualmarna, inträda bos en madam, ge henne en sömndryck,
lemna der ett litet foster och sedan gå, förrän gumman vaknat, Del.
Gärd. Arch. VIII. s. 198. not. Denna historia har sedan blifvit, upprepad
af andra som ett bevis på tidens osedligliet, — ’) Fryxell,
"Berättelser" X. s. 140, säger: "Upplösningen sträckte sig äfven till de
lägre klasserna, till dc aflägsnare landskapen;" och han anför
följande till bestyrkande deraf: "Man blef på vägar och stigar anfallen
af öfvermodiga adelsmän eller öfverlastade bönder, ej sällan af
mördande. rånare. - - - Galgarna fylldes med våldsverkare, dock
förgäfves, ty tiden var bördig på ämnessvenner." I de memoirer från denna
tid, vi studerat, omtalas mord och rån endast från hufvudstaden,
ehuru vi visst icke betvifla, att sådana kunnat inträffa äfven i
landsorten, dock berättigar ingenting till att antaga, att detta skett oftare
nu än förr. Öfverfall af fulla bönder omtalas i ett bref af Ekeblad,
och detta från 16G4, då konung Carl XI i Februari var ute och åkte
i släda samt mötte öfverlastade bönder, hvilka ej ville hålla ur
vägen och, då man ville tvinga dem, satte sig till motvärn. Detta till-
drog sig i närheten af Stockholm. I sammanhang dermed berät-
25*
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
