Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
388
SEDETII.LSTANDET UNDER CHRISTINAS TID.
tillståndet långt ifrån varit så bedröfligt. Vid
White-lockes besök (1654) hos erkebiskop Lenæus, yttrade den
sednare bland annat: "Utom dess är icke folket här
så mycket fallet för trätor, ej heller presterskapet för
oordning, så att den andliga domstolen har icke så
mycket att göra"6). Utländningen förvånade sig öfver att finna
svenska allmogen så välmående oaktadt de långvariga och
betungande krigen. D’Ogier, som följde grefve D’Avaux
på hans ambassad till Sverige 1634—5, säger: "Allmogen
är hvarken obeqyämt eller fattigt klädd, och jag kan icke
påminna mig, att jag i Sverige sett någon naken eller
slarf-vig," och på annat ställe: "Allmogen var i allmänhet
hvarken slarfvig eller svulten som hos oss"’). Hos allmogen
bruka icke gerna välmåga och osedlighet gå hand i hand.
Tarfligt var äfven lefnadssättet. Till och med hos många
af de stora under Christinas tid var lyxen icke
öfverdrifven. Clianut åt hos Sveriges förste man, Axel
Oxenstjerna, uti ett rum utan tapeter. D’Ogier förtäljer
detsamma om en måltid hos riksråderna Per Sparre och
Mathias Soop, hvarföre lian också liknar dem i
tarflig-het med Curius och Fabricius. Vid ett. besök samme man
gjorde hos Jacob De la Gardie på dennes landtgård, fann
han inga tapeter på väggarna och inga andra stolar än af
trä, och hos erkebiskop Petrus Kenicius utgjorde
tenn-stakar ocli tenntalrikar, stående på hyllor kring väggarna,
rummets enda prydnader 8). Äfven Whitelocke säger om
erkebiskop Lenæi rum, att de "voro illa meublerade." Då
detta var förhållandet hos rikets förnämsta embetsmän,
kan man deraf sluta till tarfligheten hos menige man.
tar E., att såväl hans egen som hans svågers tjenare blifvit illa slagna
på vägar, der de mött fulla bönder. Men detta bevisar blott att
bönder, då de sluppit ut från hemmet, kunde öfverlästa sig; och
klagomålen öfver fylleri gå vida längre tillbaka. Hvad slutligen angår
de fyllda galgarne, så stodo dessa på Malmarna i Stockholm, och de
omtalas af Ekeblad med anledning af de bönders bestraffande, hvilka
deltagit i det, undertryckta upproret i Nerike 1653. Jfr Del. Gard.
Ark. VIH. s. 200 o. IX. s. 26. — 6) Whitelocke, Dagbok, s. 369.
— ’) Stockholms Magazin. d. I. s. 77 o. 101. — 8) 1. c. s. 97,114,107.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
