Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några blad ur Garlsborgs grevskaps historia 1852-1859
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
troligen biståndit, därtill alla mest här närvarande bejakade;
uti hvilken question fjerdingsman Hans Michelsson något
inspråk gjorde", såsom att vid Carleborgs byggning den
bonde, som levererat timmer, blott fått 16 öre afskrifvet
på sina utlagor, medan stockarna kostat honom sjelf 1 dr,
och att för dagsverken ej betalats mera än 10 öre, medan
bonden, som därtill måst leja karl, fått betala 3 mark,
„hvilket allt till sitt vederbörliga forum ställes", heter det i
tingsrättens protokoll, „eftersom hauptman föregifver sig
därom hafva sin nådiga grefves och herres order".
Hela tvistefrågan uppsköts till grefvens „eller Grefl.
Exc:s kamrerares disposition".
Inför rådhusrätten i Ny Carleby stad förevar samma
sak d. 14 okt., och resolverade rätten:
„Efter ett noga betänkande uti denna här olägliga tiden
hafver man deras otidiga trätor och vitesord till Hans Grefl. Exc.
grefve Totts vidare order måst uppskjuta och emellertid låta så
hauptmannen som Carl Nilsson uti sina förra tjenst- och
lägenheter att förblifva, med flitiga förmaningar att, så framt de sina
tjenster uti någon måtto försumma, skola de åt Hans Grefl. Exc.
allan bevislig skada uppfylla”.
Föredragandet af detta tvistemål inför häradsrätt och
rådhusrätt förefaller snarast som en komedi, då såväl
häradshöfdingen som borgmästaren hade sina fullmakter af
grefven (borgmästaren Bockmöllers af samma datum som
hauptmannen Wernes d. 16 juni 1653) och dessa rätter således
ingalunda kunde vara rätta forum i sådana frågor; också
se vi dem skjuta ärendet ifrån sig.
Uppbördsmannen skref likaledes om saken till
kamreraren, uttalande den förhoppning, att han ville sjelf
försvara sina egna skrifvelser; för öfrigt imnehöll skrifvelsen
beskyllningar mot hauptmannen för trätlystnad, hvarjemte
klagomål från allmogens sida framfördes öfver extra
pålagor såsom höbergning, åkerarbete och fiskeri,
hvarigenom åtskilliga hemman skulle hafva blifvit öde.
- Kamreraren föreslog att låta tvisten uppgöras vid
ett personligt möte i Stockholm, dit ock på senhösten
såväl hauptmannen (nu för andra gången under året) som
uppbördsmannen och borgmästaren begåfvo sig. Om ock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
