Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Formlära - Om bokstäfver och stafvelser - Om bokstafsljudens beteckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
6 Om bokstafsljudens beteckning.
Vid ords delning på två rader iakttagas följande regler:
En konsonant mellan två vokaler stafvas till den senare vokalen,
t. ex. ska-da, kö-ra, lö-pa, sty-ra.
Und. Härledningsändelsen -aktig behandlas alltid såsom särskildt
ord, t. ex. lär-aktig, pojk-aktig.
Två konsonanter mellan två vokaler delas så, att en konsonant staf
vas till hvardera vokalen, t. ex. dyr-ka, spän-na, stör-ta.
Und. Dr, sk, sp, st skiljas icke, utan läggas båda till senare vo
kalen, t. ex. ne-drig, fri-ska, gä-spa, trö-sta.
Tre konsonanter mellan två vokaler delas så, att sista konsonanten
stafvas till den senare vokalen, t. ex. läng-tan, leds-nad, gnist-ra.
Und. Dr, sk, sp, st skiljas vanligen icke, utan läggas till den sista
vokalen, t. ex. for-dra, gran-ska, an-spelning, gun-stig. –
Ordet hustru delas hus-tru.
Samman satta ord (bildade genom två eller flera enkla ords
förening till ett enda) delas efter sina enkla beståndsdelar, t. ex. af
und, trä-kloss, för-inta, sommar-sol-stånd, säng-om-hänge.
Anm. Främmande ord stafvas vid delning på två rader efter det
språks regler, hvarifrån de äro hemtade, t. ex. scha-brak, So-krates.
Om bokstafsljudens beteckning.
4jukt tecknas alltid med egen bokstaf, t. ex. al, all, gran, grann.
B-ljudet skrifves alltid med b, t. ex. bedja, gnabbas.
D-ljudet skrifves alltid med d, t. ex. död, sedd, leda.
E-ljudet tecknas med sin egen bokstaf, t. ex. len, sen, mena.
F-ljudet tecknas alltid med f, t. ex. falla, stoff.
Anm. F-ljudet, som i ord från främmande språk ursprungligen
tecknas med ph, skrifves numera med f, t. ex. fantasi, filosoft, paragraf.
G-ljudet tecknas med g, t. ex. gråta, god, låg, stång.
H-ljudet skrifves alltid med sin egen bokstaf, t. ex. hat, behålla.
I-ljudet tecknas alltid med i, t. ex. ila, binda, uti.
J-ljudet skrifves med
a) j oftast framför hårda och stundom samt i böjnings- och här
ledningsändelser, om j tillhör stammen, alltid framför mjuka
vokaler och nästan alltid efter vokal, t. ex. jord, jern, skölj-er,
olj-ig, höjd, nejd;
b) g framför mjuka vokaler och efter l och r i slutet af en
grundstafvelse, t. ex. gäst, göra, talg, berg;
c) gj i orden gjorde, gjort och gjord (af göra), gjord (sadel-), gjuta,
gjuter, gjutit, gjuten (men göt) samt af sistnämda verb här
ledda ord, t. ex. gjutare, gjuteri, utgjutelse m. fl.;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
