- Project Runeberg -  Svensk ordbok med angifvande af ordens härledning /
7

(1870) [MARC] Author: Johan Bernhard Lundström - Tema: Dictionaries
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Formlära - Om bokstafsljudens beteckning

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Om bokstafsljudens beteckning, 7
d) hj i orden Hjalmar, hjelm, Hjelmaren, hjelp, hjelte, hjerna (i
hufvudet), hjerpe, hjerta, hjessa, hjon, hjord (boskaps-), hjort,
hjortron, hjul (på åkdon), ihjäl;
e) lj i orden ljud, ljuf, ljuga, ljum, ljumske, ljung, ljunga, ljus,
ljuster, ljuta (döden).
Anm. Med dj skrifvas djefvul, djekne, djerf, djup, djur och
deraf härledda ord, med nj orden njugg, njure, njuta samt
deras härledningar. Så väl dj som nj böra vid uttalet höras.
K-ljudet tecknas
a) i de flesta fall med k, t. ex. kalla, tak, makt, flykt (af fly).
Anm. Ord från främmande språk, som ursprungligen stafvas
med c eller ch med ljud som k, stafvas, då de begagnas i sven
skan, med k, t. ex. doktor, kandidat, konsert, Kristus. Latinska
egennamn böra dock skrifvas med C, t. ex. Cato, Marcus.
b) med g i härledda ord, hvilkas stam har g, t. ex. flygt (af fly
ga), dugtig (af duga) och i ordet pligt (skyldighet);
c) med q framför v, t. ex. qvast, qvinna;
d) med ch i ordet och.
Anm. I st. f. dubbelt k i samma grundstafvelse skrifves
ck, t. ex. tack, stockar. I sammansatta ord bibehållas derimot
två k, t. ex. lekkamrat, takkant.
L-, MI- och N-ljuden tecknas med dessa bokstäfver, t. ex. läsa,
skall, makt, stomme, naken, sinlig.
Anm. Ngn-ljudet tecknas med gn, t. ex. lugn, vägnar.
O-ljudet tecknas med o, t. ex. hot, from, trott.
P-ljudet skrifves alltid med p, t. ex. pipa, stopp.
R-ljudet tecknas alltid med r, t. ex. rar, sporra.
S-ljudet tecknas
a) vanligen med sin egen bokstaf, t. ex. så, viss, resa;
Anm. Långt s (f) begagnas numera endast i tryck med
frakturstil, t. ex. fmi-ffon, bečeja.
b) med c framför e, i, y i några utländska ord, t. ex. ceder, ci
tron, cylinder;
c) med z i några främmande ord, t. ex. zebra, zon, zoologi.
Anm. Men ps skrifvas orden psalm, psaltare, med sc orden scen,
discipel m. fl., med cz ordet czar.
Sch-ljudet tecknas med
a) sch och ch i några utländska ord, t. ex. schabrak, marsch,
charlatan, Charlotta;
b) sk framför mjuk vokal, t. ex. ske, skytt, sköfta, samt framför
a och o i några ord, t. ex. marskalk, menniska, -or, skarlakan;
c) sj i orden sjal, sjalett, sjelf, sjette, sju, sjuda, sjuk, sjunga,
sjunka, sjåare, sjáp, själ (ande), sjö, hessja, hyssja, ryssja,
vys&ja, ässja;
19
20
21
22
23
24
25

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 23:40:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svensk70/0007.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free