Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Formlära - Om bokstafsljudens beteckning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8 Om bokstafsljud ens beteckning.
d) skj i orden skjorta, skjul, skjuta, skjuter, skjutit, skjuten (men
sköt), skjutsa;
e) stj i orden stjelk, stjelpa, stjerna, stjert, stjäla.
26 T-ljudet skrifves alltid med t, t. ex. taga, fatta.
Anm. Utländska ord, som stafvas med th, skrifvas med t,
t. ex. teater, matematik, bibliotek, apotek, logaritm.
27 Tj-ljudet tecknas
a) med tj i orden tjena, tjock, tjog, tjuder, tjuf, tjufva, tjugu,
tjur, tjusa, tjuta, tjäder, tjäll, tjära, tjärn; -
b) med k framför mjuka vokaler, t. ex. kerna, kemi, kirurg, kyla;
c) med kj i orden kjol, kjortel, kjusa;
U-ljudet tecknas alltid med u, t. ex. slut, kunna.
V-ljudet skrifves med
28 a) v i början af en stafvelse i de flesta svenska ord, t. ex. veta,
vilja, och öfver allt i främmande ord, t. ex. juvel, arkiv;
b) f i slutet af svenska ord och grundstafvelser, t. ex. hof, lof,
räf, grofsmed;
c) fv mellan två vokaler i svenska ord samt mellan l eller r och
följande vokal, när den senare eller följande vokalen utgör än
delse eller ingår i en sådan, t. ex. hafva, lofva, sjelfva, torfva,
slarfvig, derimot halfö, slarfaktig.
29 Und. Enskilda namn, t. ex. Eva, David, samt orden allvar,
arvode, evig, helvete.
d) hv i orden hvad, hvalf, hvalfisk, hvar, hvarf, hvarje, hvarken,
hvass, hvem, hven, hvete, hvi, hvila, hvilken, hvina, hvirfvel,
hviska, hvissla, hvit, hväsa, hvässa.
Anm. Bruket af dubbelt v (w), ett lån från tyskan, har
intet skäl för sig i svenska språket, hvarför enkelt v der öfver
allt kan och bör begagnas, t. ex. Vestmanland, Vilhelm, Vesterberg.
_X-ljudet tecknas med æ i ord, der ljudet gs eller ks tillhör stammen,
t. ex. lex-a, aæ-el, derimot öfverläg-sen, lack-stång, riks-dagsman.
Anm. I några utländska ord tecknas æ-ljudet med cc, t. ex.
accept, vaccin, i andra med æc, t. ex. eæcellens, eæcess.
V-ljudet tecknas alltid med y, t. ex. yrke, by.
30 A-ljudet tecknas med
a) å: 1) i ord, der å har långt ljud, t. ex. gåta, hål, tåla (und.
framför f och rl begagnas vanligen o, t. ex. lof, porla), 2) i
alla ord, hvilkas stam- eller slägtord hafva a, å eller ä, t. ex.
gåfva (af gaf), stånd (af stå), mått (af mäta);
b) o i ord, hvilkas stam- eller slägtord hafva o, u eller ö, och i
ord från främmande språk, t, ex. ordning (lat. ordo), moln
(mulen), dold (dölja), lord, symbol, samt i ändelserna -on och
-or, t. ex. morgon, blommor.
Und. Några ord, som i fsv. och isl. skrefvos med u, skrifvas nu
med å, t. ex. fågel (isl. fugl), håg (isl. hugr), mån (isl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
