Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- t56 -
»Undan nu kärringar, med och utan kjortlar, när
skeppar Pust lägger bi.»
Inom ett ögonblick hade skepparens starka armar
gjort en öppning i folkmassan nog vid för att både
han och hans vän slaktaren i allsköns maklighet, skulle
kunna åse härligheten.
»Hvad säger bror om så’nt spektakel?»
»Hvad jag säger? Jo jag säger» svarade denne
med ett bredt grin — »att tacka vet jag Stina Flink,
då Tion dansar Branickulan på förgylda råttan!»
»Det var . ett sant ord af mäster» inföll nu
madamen, som för ett ögonblick åter lyckats tränga sig
fram och ville ställa sig in hos sin farlige granne.
Skepparens solbrända, skäggiga anlete lutade sig
ned öfver henne med ett obeskrifligt illmarigt uttryck,
hvarefter han lugnt och varligt makade henne ett långt
stycke åt sidan.
»Vet hon madam» sade han efter fullbordad
gärning, »hon är lika dum som ett sprucket
flatstrands-ostron. Hvad är väl detta spektakel annat än ett
lappri, som förvänder ögonen på kvinnfolken? Nej,
tacka vet jag långt där borta vid världens ände ser
hon, där jag senast var, där var det så godt om guld
och silfver att dessa s. k. ädla metaller voro liksom
runstyckskringlor för en bagarprins. — Oxar, hästar
och andra fyrfota djur körde man med kedjor af
rödaste guld.»
»Nej, hvad säger skeppar Pust?»
»Jo, och alla kor hade brokiga silkessläp i stället
för svans — för att nu inte tala om hönsen och de
andra flygfäna, som bespisades med bara guldkorn.»
»A kors!» sade madamen undrande, — »är det
långt till det landet?»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
