Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XX
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
.T— 420 -
att någon himmel, såsom prosten påstod skulle finnas
ofvan molnen, fanns icke. Allt som talades därom var
endast tom inbillning. Hvad skrifterna kallade
himmelriket var det lyckliga tillstånd, hvari vissa
dödliga ...»
»Sådant prat...»
sNej, låt mig fortsätta! I Paris, påstår han, var
folket vida mer upplyst än att tro på något dytikt...
Hvad tror kusin att t. ex. kärleken är? frågade han
mig. Inbillning, endast inbillning! Allt som vi känna
här i världen är endast en frukt af vår inbillning. Då
jag frågade honom hvad han trodde om lifvet efter
döden, skrattade han först på sitt vanliga försmädliga
sätt samt frågade därpå om jag trodde att blomman,
som jag bar på roben, hade något lif där hon nu satt;
ett ställe, som han skämtande kallade för sitt
himmelrike, eller om jag trodde att den stackars Cleo var
salig, hon som öfverkördes några dagar förut på
gatan. — Nej, min kusin, sade han skrattande, när det
blir slut en gång, då är det också slut...»
»Det vore ju förfärligt, om det skulle vara så-,
tillfogade hon tankfullt, i det hon riktade sina blå ögon
mot Svenske.»
»Så stolt och modig i forna dagar och nu en sä
klenmodig och grubblande liten "fröken! Tror du icke
att vår Herre tänker lika mycket på hvartenda ett
af Laformes små sandkorn? Men, apropos! Kommer
du ihåg vår egen stjärna?»
»Ack, andra tider...»
»Andra tider? Jag förstår nog icke mycket af
hvad så vidt förfarna och lärda män som prosten
och hofjunkaren tala sinsemellan. Men ett minns jag,
som jag fick lära af min mor i min barndom. Hon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
