Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - XXV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
- 487 -
»Hvilken general?» sade Svenske med den
enfaldigaste min i världen.
»Kors, ett sånt kräk! .Honom, förstås, som ska’
halshuggas för förräderi», fortfor rösten.
»Akta Sig hon, Bergströmskan, att prata om mer
än hon vet», sade stalldrängen, i det han satte
ämba-ret från sig och såg sig förskräckt omkring —
»löjtnanten sitter där inne i källarsalen och finge han höra
hvad hon pjollrade, kom hin att rida henne.»
Nu hade Svenske fått veta så mycket han på det
hållet kunde hoppas få veta. Och hans plan var redan
uppgjord. Han visste hvar Strussenfelt och de öfriga
vännerna höllo sig dolda. Innanför källarsalen var ett
mindre rum, där han senare på aftonen stämt möte
med dem. Schulenberg borde under någon
förevändning narras bort och orderna om generalens förflyttning
fråntagas honom. En vagn skulle under tiden hållas
tillreds. Under det att vederbörande skulle leta efter
Schulenberg, skulle generalen redan vara ett godt
stycke utom staden. Annu visste han dock icke
timmen som var bestämd för afhämtningen, men före
klockan tio på aftonen var det icke troligt att den
skulle äga rum efter hvad han nyss hört.
Allt gick efter uträkning. — Schulenberg fick en
biljett, skrifven med fruntimmersstil, hvari han togs
till rådgifvare i en politisk intrig och sattes i utsikt
att komma i’ åtnjutande af sin hessiska pension, om
han efterkom uppmaningen, och han infann sig också
punktligt på mötesplatsen.
Här väntade honom en svartklädd, tätbeslöjad dam
i en hög phaëton, som tecknade åt honom med handen
att taga plats bredvid sig. Han tvekade ett ögon-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
