Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 13. Den allmänna etnografiska utställningen i Stockholm. I. Etnografisk öfversigt. Af D:r Hjalmar Stolpe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
78
Bd I. Nr 13. — HJALMAR 8T0LPJS.
(dels gjutne i messing olier brons, dels m&lade på tyg eller papper)
stå i stort anseende hos de i norr boende buddhistiska mongolfolken.
Tibet är den nordliga Buddhaismens hufvudland, likasom Ceylon år
syd-buddhaistornes; det andliga Öfverhufvudet, Dalai Lama (=
Ocean-presten, eller såsom vi skulle sftga: prest-oceanen, d. v. s. en prest,
stor som oceanen), har sitt såte i hufvudstaden Lhas-Sa. Blott fyra
mil derifrån, i Tàschilhûnpo, bor Bogdo Lama, öfverhufvudet för en
sekt, som medgifvor presternes giftermål, men de båda medtåflarne
lefva dock vanligen i alsköns endrägt och skicka hvarandra sin
välsignelse. Landet är uppfylldt af kloster, i hvilka tusentals munkar
mest egna sig åt ett sysslolöst begrundande och ett ovinnerligt
upprepande af den mystiska bönen: i>Om mani hum*, eller
med kringsnurrande af de s. k. bönqvarnarna, på hvilka denna eller
andra böner äro skrifna. — Äktenskapet visar den egendomliga
företeelsen af polyandri: en qvinna är ofta hustru åt en hel familj af
bröder. * — De döda brännas, om rang och förmögenhet det
med-gifva, men de fattigaros lik kastas antingen i floderna eller ock
styckas de och gifvas åt hundarne.
De här nedan uppräknade gudabilderne och till gudstjensten
hörande föremålen äro tvifvelsutan alla gjorda i Tibet, ehuru
åtminstone ett par af dem bevisligen kommit från längre i norr boende
mongoliska folk. De tillhöra alla en grupp gudomligheter, hvilka
hos dessa senare kallas Burchaner, på tangutiska Sang-dschih, och
uppgifvas vara menniskor, som genom sin helighet stigit till rangen
af gudomliga väsenden och ingått i den eviga lycksaligheten.
Bildernas gudomliga kraft beror väsentligen på de böner och
besvärjelser (Tami), som af de rättrogne tillverkarne lästs vid deras
förfärdigande, och på de i bildernas inre inneslutna amulettor, reliker, skrifna
böner m. m.
Hörnskåp 1, A. a gjuten bild af messing, föreställande
Erlik Chan eller Nommien Chati, »helvetesdrängarnes eller
lagens herre», (p& tangutiska stående på
eller genom slamning afskiljas nr kogödsel; stängerna pressas i formar till
sammanhängande plattor; de tibetanska rökelsestängerna äro smalare än de kinesiska
och färgas gula elleT röda.
* Samma brak, med eller utan inskränkning till brödrakretsen, återfinnes
äfven hos Toda-folket af Dravida-rasen i Hindostan, på Ceylon, på Nya Zeeland
och ett par andra polynesiska öar, på Aleutiska öarna, hos Koljuscherne
(Thlinket-indianerne^ samt Irokeserne i Nord-Amerika, hos stammar kring Orinoco i
Syd-Amerika, och hos Herero (Damara) i Afrika m. fl. m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
