Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fattig utan äfven blind. På knäet höll hon mellan sina
magra, smala fingrar — o, hvad de voro magra och smala!
— en liten blecktallrik, på hvilken det endast fanns några
småmynt, som en förbigående, gripen af medlidande,
hade kastat till den arma — en enda af de hundratal,
som, så länge dagen varade, i beställsam brådska rörde
sig på levéen och endast hade sinne för sina egna,
själfviska intressen men ej ett deltagande ord för den
olyckliga, blinda tiggerskan, som satt där så sorgsen, matt
och lefnadstrött på sin låga pall och fällde bittra tårar,
dem ingen såg utom Gud och en ungefär femtonårig
vacker gosse, som stod tätt intill henne och tid efter
annan med halfhögt yttrade ord och bedjande
blickar vädjade till de förbiilandes barmhärtighet. Ingen
hörde på honom, ingen gaf akt på honom, ingen
närmade sig honom. En föraktfull blick, en grym
förbannelse, en lätt, anslående axelryckning — se där allt
hvad världens deltagande behagade bestå den olycklige.
»Arma moder!» mumlade gossen för sig själf, »det
är väl, att hon åtminstone inte kan se de obarmhärtiga
ögon, som riktas på oss; hennes hjärta skulle brista
vid deras känslolösa hån. O, att vi aldrig hade
öfvergifvit vår hembygd i Tyskland, där det är så skönt
och där det i alla fall ges vida fler medlidsamma
hjärtan och välgörande människor än här i
Amerika, där luften är så varm och folkets hjärtan så
kalla!»
»Gråt inte, mamma lilla!» sade han sedan högre och
med smekande röst till den djupt bedröfvade kvinnan.
»Dagen är ännu ej på länge slut, och mot aftonen är
oss lyckan kanhända mer bevågen än på dagen, då
människor ha så mycket att göra med sina affärer, att
de ej kunna tänka på oss, fattiga, och taga hänsyn till
vår bittra nöd. Tålamod! Bara en smula tålamod,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
