Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lifsbilder och drömmar - Mitt första fredsföredrag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
336
SAXON: UNDER FR EDS B A iVÉRET
under hela föredraget. Alt vad som svidit i mitt hjärta
sedan filipindagen välde upp och lade ömma ord på
mina läppar — ord, som, det kände jag, grep hela
åhörareskaran, men vilka endast hon och jag fullt förstodo.
Jag blev varm av att veta, att det mellan oss existerade
en gemensam hemlighet, och innan jag steg ned från
talarstolen förstod jag, att jag hos henne återvunnit mina
förlorade länder.
Vad skulle hända, när vi råkades härnäst, kanske
om några ögonblick?
Då publiken strömmade ut, ville jag skynda ned
för att följa henne hem, men till min outsägliga
förargelse blev jag uppehållen ett par minuter, och då jag
störtade utför trappan, var den tom. Korridoren och den
korta vägbiten genom trädgården ut till gatan voro också
tomma. De avtroppandes röster hördes på avstånd.
Men ur trädgårdsdunklet trädde en gestalt fram.
Det var Emmy.
»Jag stannade efter för att tacka er. Nu är också
jag fredsvän», sade hon med värme.
»En sådan belöning hade jag aldrig drömt om»,
svarade jag och lade armen om hennes liv under det att
jag slog in på en av trädgårdens sidogångar.
Då vi kommo mitt för ett fönster, varifrån lampsken
tillät mig att se hennes ansikte, sade jag:
»Nu får jag den där kyssen, som jag drumlade bort
vid filipinen?»
Hon skakade på huvudet, men såg samtidigt på mig
med en blick full av den gamla käckheten — en bliök,
som sade: »Tag den!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
