Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
47
— Si efter boden, John, skrek handelsmannen
åt sitt biträde, en rödnäst, förfrusen femtonåring,
hvars rankiga figur dök upp under en hylla, och
dörren slöt sig bakom de fem, hvilka med glaset
i hand ämnade hetsa upp sig mot främlingen,
som de allesamman önskade så långt bort som
möjligt.
De hade knappt hunnit in, förr än
ytterdörren öppnades och madam Olsson klef öfver
tröskeln.
— Ä Johansson inne? frågade hon
hviskande.
Bodpojken pekade likgiltigt öfver axeln mot
bodkammaren.
— Jaså, fräste madamen — di har en af
sina ogudaktiga sammankomster nu igen. Hvilka
ä där inne, John? fortfor hon sakta.
— Anders Ols’ å Nilsson i Smutten å Jan
Jans’ å arrendatorn på Mellangåln.
— Just en skön samling de där. Di värsta
gudsförnekarne i heia socknen haåller alltid till
hos Johansson nu för tiden, men han må akta
sej, han, när vi, som undfått nåden, sätta opp
egen bod ska’ han inte få så mycket som en syl
i vädret en gång, de’ svarar ja å många me’ mej
för. Ge mej en half liter Tfortisken utåf
mellansorten!
Biträdet tappade fotogenen ur cisternen på
madam Olssons butelj och mottog betalningen i
jämna pängar, men madamen visade alls ingen
lust att aflägsna sig, fastän hon uträttat sitt
ärende.
— Hör nu, John, sade hon inställsamt och
lutade sig fram öfver disken — har han hört,
hva’ di talar om där inne hvar eviga kväll?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
