Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - XII. Australien och den oceaniska överlden - 2. Den oceaniska överlden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Huru skulle väl invånarne i detta förfärliga, men i sin norra
del likväl så sköna och rika land kunna vara annorlunda än sitt
lands natur, råa och vilda? Deras sinne är stelt och styft som
stenen i deras berg, deras lidelser skumma häftigt och obändigt
som deras vattenfall. Det är ett storväxt, välbildadt, kraftfullt
menniskoslag, ögat svart och lifligt, tänderna hvita och vackra som
elfenben, ansigtsdragen regelbundna och behagliga, Det svarta håret
nedfaller i rika lockar, hudfärgen är ljusbrun, nästan som hos
invånarne i södra Europa. Newzealändaren är tatuerad, och det
synnerligt vackert och rikt, så vidt han är en förnäm man. Det
oaktadt är denna tatuering en temligen smärtsam operation,
emedan den verkställes icke blott genom sting, utan äfven genom
inskärningar. Ansigte och bröst äro de delar, som förnämligast
tatueras, och stora krigare låta efter hvarje fälttåg anbringa nya
tatueringar på sin kropp för att ännu i senare tider ha en erinran
om sina bragder. Man har särskilda konstnärer, som endast befatta
sig med tatuering och ega en synnerlig färdighet i att åstadkomma
regelbundna former. Härvid betjena de sig företrädesvis af ett
hvasst ben, som stundom ytterligare är försedt med några tänder.
Man sätter det på huden och slår med en liten käpp på dess bak,
så att det skall intränga tillräckligt djupt. Då blödning härvid
ofta uppstår, väntar man, tills den stillats, hvarefter man
bestryker skårorna med en i färg doppad pensel. Med tatueringen
förhåller det sig ungefär på samma sätt som med våra sköldemärken.
Vid fördrag med höfdingar representeras underskriften af en
afteckning af deras tatuering, kallad moko. Qvinnor få tatuera sig
endast helt litet, slafvar alldeles icke. Denna operation verkställes
icke på en gång, utan litet efter hand.
Newzealändarens eller maorins karakter är en förening af goda
och dåliga egenskaper, en blandning af saktmod och grymhet, som
gör honom till den fruktansvärdaste kannibal. Är han lugn, så
röjer hans ansigte godsinthet och vänlighet; råkar han i vrede eller
raseri, är hvarje drag, hvarje åtbörd fullständigt vanstäld.
Hämdlystnad är hans främsta lidelse och utgör hufvuddraget i hans
karakter. Den ringaste förolämpning — och han kan aldrig glömma
den; vedergälles den icke af honom, så sker det genom barn och
barnbarn. Från slägte till slägte går minnet deraf i arf och
begagnas ännu i senare tider som förevändning för ett fiendtligt
anfall. Döden trotsar han med kallblodighet och mod; dock är han
i sina strider, i synnerhet gent emot europeiska vapen, mindre
tapper än förslagen och listig. Menniskokött är hans älsklingsrätt.
En missionär såg en gång efter en häftig drabbning 60 ugnar
uppförda, och i alla lågo menniskolik, afsedda för gästabudet. Det
ges exempel på, att krigare i stridens raseri störtade sig öfver den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
